Erdogan lanserar "frihetsplan" – möter kritik

– Jag står för rättvisa, oavsett vem som är för eller emot det.

Citatet från medborgarrättsaktivisten Malcom X yttrades av president Recep Tayyip Erdogan när han presenterade handlingsplan som påstås är tänkt att stärka mänskliga rättigheter, rättsstaten och domstolarnas oberoende i Turkiet.

Planen ses även som ett första steg mot den nya grundlag som Erdogan tidigare har hintat om.

Kritiker menar dock att det endast handlar om ett försök att sminka över en allt mer auktoritär utveckling. Människorättsorganisationen Human Rights Watch påpekar att Erdogan sade att Turkiet värnar yttrandefriheten – trots att landet är världsledande när det gäller att fängsla journalister.

Och visst finns det villkor för de friheter som presidenten påstår att han vill se mer av.

– Vi kommer inte att vattna varje blomma vi ser, lade han varnande till.

Hundratals greps

Somliga blommor törstar redan.

Samma dag som handlingsplanen presenterades kom beskedet att Istanbuls oppositionella borgmästare Ekrem Imamoglu, kommer att åtalas för brott som kan ge två års fängelse, anklagad för att ha förolämpat en politiker från Erdogans AK-parti.

Utöver detta greps nyligen över 300 personer efter att ha protesterat mot tillsättandet av en regimvänlig rektor på Istanbuls prestigefyllda Bogazici-universitet. Erdogan kallar de gripna "terrorister" och "hbtq-ungdomar" som underminerar "nationella och religiösa värderingar".

"En charmoffensiv"

Vad menade då Erdogan med sitt tal om frihet i Turkiet?

Enligt Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, kan det röra sig om ett sätt att försöka förbättra relationen med väst.

– Ankara har de senaste månaderna varit på en charmoffensiv riktad både mot EU och den nytillträdda Biden-administrationen i USA, säger han.

Det handlar enligt Levin om ett försök att undvika de sanktioner som både USA och EU har hotat med till följd av bland annat Turkiets agerande i östra Medelhavet.

– Under (USA:s tidigare president) Donald Trump var det lite mer fri lejd medan Joe Biden har signalerat att man kommer att bry sig mer om mänskliga rättigheter. Handlingsplanen kan mycket väl vara ett sätt att blidka dem.

Det kan även finnas inhemska skäl till Erdogans plötsliga entusiasm för frågorna.

– Erdogans AKP är pressat inför valen till parlamentet och presidentposten som ska hållas före 2023. Enligt opinionsundersökningar ser det ut som att samarbetet med ultranationalistiska MHP inte kommer räcka för egen majoritet, så man kanske försöker introducera en lite mjukare linje.

Finns tydliga gränser

TT: Hur mår demokratin i dagens Turkiet?

– Uselt. De senaste tio åren har det varit en kraftigt negativ utveckling vad gäller rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, hbtq-personers rättigheter och kurders rättigheter. Landet har helt enkelt gått i mer auktoritär riktning.

TT: Kan du ge något konkret exempel på hur en sådan utveckling kan se ut?

– Inom politiken är det prokurdiska HDP ett tydligt exempel. Ett 50-tal av deras borgmästare har avsatts och bytts ut mot regimvänliga kandidater, tusentals av deras anhängare har fängslats och den tidigare partiledaren Selahattin Demirtas har suttit fyra år i fängelse utan rättvis rättegång.

TT: Finns det möjlighet att Erdogan menar allvar med sina löften om att stärka demokratin?

– Nja, det finns väldigt tydliga gränser för hur långt han kan tänkas gå. Erdogan är själv mycket beroende av hans i grunden auktoritära grepp om makten. Så länge man sitter i koalition med MHP finns det även gränser vad han kan göra för den kurdiska delen av befolkningen.