Norge "avkriminaliserar" narkotika – tar bakvägen

Norge såg länge ut att vara på väg att göra ett narkotikapolitiskt vägval liknande det Portugal gjorde för drygt 20 år sedan – att helt avkriminalisera narkotika för eget bruk. Men förslaget röstades till sist ner i stortinget förra våren med motiveringen att man inte ville "sänka tröskeln för unga in i missbruk".

Dock fanns en konsensus att skademinimering bör råda framför repression – det vill säga att människor som lever med problematiskt narkotikabruk bör erbjudas hjälp snarare än att straffas.

I det utgångsläget presenterade norska riksadvokaten, ungefär motsvarande riksåklagaren i Sverige, och Högsta domstolen nyligen nya riktlinjer för hur polisen bör arbeta med narkotikaärenden, rapporterar NRK.

Enligt riksadvokaten ska polisen inte längre stoppa, visitera eller gripa människor vid misstanke om innehav av droger för eget bruk.

– Domstolen gör nu de välbehövliga förändringarna som stortinget misslyckades med förra året, säger Marius Dietrichson vid Norges advokatsamfund, till NRK.

Straffansvar för rekreationsbrukare

Riksåklagaren hänvisar i beslutet till tre domar där personer fått i sammanhanget milda straff eller friats för innehav av små mängder narkotika.

Till exempel ska innehav av amfetamin, kokain och heroin upp till fem gram nu bli tillåtet. Innehav som "i blygsam grad" – upp till 10 gram – överskrider de mängderna bör endast leda till ett kortvarigt fängelsestraff.

Det handlar alltså om en ny rättspraxis som föreslås gagna människor med svår missbruksproblematik.

Den innebär visserligen att det är fortsatt olagligt med innehav, men i praktiken blir det inte straffbart för missbrukare. Eftersom det inte leder till straff bör inte heller polisen utreda fallen, enligt Riksåklagaren.

En central fråga är hur polis och rättsväsende ska skilja på missbrukare och andra brukare, och där skriver Riksåklagaren i sitt brev att "vid bevis som tyder på narkotikamissbruk ska tvivel gynna den misstänkte". Det innebär att även icke missbrukare kan undgå straff.

– Det är tydliga signaler som kommer att få genomslag för polisens arbete i framtiden, säger Beate Brinch Sand, chef för åklagarenheten i Oslos polisdistrikt, till NRK.

Straffrihet för sjuka

– Det straffrättsliga systemet är inte till för de sjuka, narkomaner som inte gör någon skada utom mot sig själva, säger Marius Dietrichson.

Och med den nya praxisen kommer även andra dra nytta av straffriheten, enligt Dietrichson.

– Men hänsynen till likhet inför lagen talar för att även de borde dra nytta av denna förändrade praxis. Alltså att söka undgå straff i fall med "normalmängd" för eget bruk.