Macron: Jihadister sÀtts in i Azerbajdzjan

Frankrike bekrÀftar att syriska jihadister sÀtts in i striderna mot armeniska separatister i Azerbajdzjan. Enligt Armenien ligger Turkiet bakom omfattande transporter av syriska rebeller till konfliktzonen.

Soldater och volontÀrer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.

Soldater och volontÀrer i utbrytarregionen Nagorno-Karabach vid Azerbajdzjan och Armenien.

Foto: Fotograf saknas!

Konflikter, krig & terrorism2020-10-01 03:20

Franske presidenten Emmanuel Macron har fördömt vad han kallar "hÀnsynslös och farlig" retorik frÄn Turkiets sida.

– Vi har i dag information som med sĂ€kerhet visar att stridande frĂ„n syriska jihadistgrupper har rest via Gaziantep (i Turkiet) för att nĂ„ skĂ„deplatsen för insatserna i Nagorno-Karabach, sĂ€ger Macron.

Han tillÀgger:

– Det Ă€r ett nytt, mycket allvarligt faktum.

Armenien har tidigare anklagat Turkiet för att skicka tusentals syriska rebeller till regionen för att strida för den azeriska armén. Och Moskva, som varnar för att syriska och libyska legosoldater som skickats till regionen innebÀr ett sÀkerhetshot bÄde för Ryssland och för övriga grannlÀnder, har krÀvt att "terroristerna" omedelbart transporteras bort frÄn omrÄdet.

Stöd till allierad

Turkiet har sagt sig vara villigt att "göra vad som Àr nödvÀndigt" för att stödja sina allierade i Azerbajdzjan i den vÀpnade konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som kontrolleras av armeniska separatister. Men bÄde Ankara och Baku tillbakavisar anklagelser om att syriska rebeller ska ha satts in i striderna.

Den territoriella dispyten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pÄgÄtt i Ärtionden. Men striderna som blossade upp i söndags Àr de vÀrsta pÄ flera Är. BÄda sidor har rapporterat om dödsfall, sÄvÀl civila som militÀra.

Emmanuel Macron, Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump uppmanar parterna att genast lÀgga ner sina vapen.

"Vi uppmanar ocksÄ ledarna för Armenien och Azerbajdzjan att utan dröjsmÄl förbinda sig till att Äteruppta regelrÀtta förhandlingar, i god tro och förutsÀttningslöst", skrev de i ett gemensamt uttalande i egenskap av medordförande för OSSE:s Minskgrupp.

Journalister skadade

En vapenvila kan bara bestÄ om "armeniska ockupanter" drar sig ur utbrytarregionen, kontrar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som beskriver de tre lÀndernas förslag som "oacceptabelt".

Torsdagens uttalanden kommer samma dag som tvÄ franska och tvÄ armeniska journalister i Martuni i Nagorno-Karabach skadats i azerisk eldgivning i konfliktomrÄdet. De franska journalisterna som arbetar för tidningen Le Monde Àr allvarligt skadade. Frankrike planerar nu att lÄta flyga ut dem frÄn omrÄdet

Omfattningen av de tvÄ armeniska journalisternas skador Àr inte kÀnda.

RÀttad: I en tidigare version av texten angavs fel plats dÀr journalisterna skadades.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

BÄde Armenien och Azerbajdzjan gör historiska ansprÄk pÄ Nagorno-Karabach.

Konfliken gÄr lÄngt tillbaka och hela omrÄdet hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. VÄldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som sjÀlvstÀndiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig sjĂ€lvstĂ€ndigt samma Ă„r, men det har inte erkĂ€nts av omvĂ€rlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar omrĂ„det som en sjĂ€lvstĂ€ndig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 mĂ€nniskor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pĂ„gick fram till 1994.

Det var med hjÀlp av Ryssland som en vapenvila kunde ingÄs 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pÄgÄtt, men nÄgot fredsavtal har inte skrivits, konflikten Àr inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

OmrĂ„det tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invĂ„narna Ă€r armenier.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!