Kinas militĂ€ra uppvisning â landets största övning hittills runt den demokratiska ön â har inbegripit totalt 66 stridsflygplan och 14 stridsfartyg, enligt det taiwanesiska försvarsdepartementet.
Inga direkta krÀnkningar av taiwanesiskt territorialvatten har rapporterats. Men Kinas militÀr uppges ha rört sig nÀrmare Taiwan Àn nÄgonsin tidigare, och dessutom anvÀnt sig av skarp ammunition.
Ăvningarna har Ă€ven Ă€gt rum utanför öns östra kust. Det har inneburit att landet varit omringat i en simulerad blockad, som i ett skarpt lĂ€ge skulle kunna skĂ€ra av militĂ€rt stöd till Taiwan frĂ„n exempelvis USA.
ââDet hĂ€r Ă€r den första riktigt stora övningen dĂ€r man haft ett samspel mellan mark-, sjö- och luftstyrkor. Och den ser ut att ha gĂ„tt ganska bra, sĂ€ger Niklas Swanström, chef för Institutet för sĂ€kerhets- och utvecklingspolitik (ISPD).
Nya övningar
Kina har beskrivit övningarna som ett svar pÄ den amerikanska toppolitikern Nancy Pelosis besök i Taiwan i förra veckan. Peking, som ser Taiwan som sitt eget territorium, hade varnat för att besöket skulle fÄ skarpa konsekvenser. MÄnga bedömare tror dock att Kina planerat övningarna under en lÀngre tid.
Syftet med att trappa upp situationen kan vara att skapa ett permanent högre tryck mot Taiwan, tror Niklas Swanström.
ââOm den hĂ€r typen av provokationer normaliseras över tid sĂ„ ser vi en ganska extrem försĂ€mring av det sĂ€kerhetspolitiska lĂ€get i regionen.
Ăvningarna vĂ€ntades avslutas i söndags.
Men pÄ mÄndagen aviserades en ny operation i nÀrheten av Taiwan. Det rör sig om övningar mot ubÄtar samt flygangrepp mot mÄl i havet, uppger den kinesiska militÀren.
Rubbad maktbalans
Det kan handla om en uppvisning i hur man skulle bemöta en potentiell amerikansk militÀrinsats till stöd för Taiwan vid en kinesisk invasion, tror Swanström.
ââDet Ă€r en ganska tydlig markering att man riktar in sig mot just sjöstridskrafter som USA Ă€r ganska bra pĂ„.
Tecken finns pÄ att den militÀra maktbalansen mellan stormakterna börjat förskjutas. Mycket har hÀnt sedan den sÄ kallade tredje Taiwansundskrisen 1996 dÄ kinesiska robottester i omrÄdet ledde till en militÀr styrkedemonstration mellan Peking och Washington.
Den gÄngen blev USA:s överlÀge tydligt dÄ Kina fick backa tillbaka efter att Bill Clinton beordrat amerikanska hangarfartyg att spÀnna musklerna i sundet.
ââKinas militĂ€ra förmĂ„ga har ökat radikalt sedan dess. Man har gjort enorma framsteg rent tekniskt, sĂ€ger Swanström.
Saknar stridserfarenhet
Det Àr dock oklart hur effektivt Peking skulle kunna anvÀnda sina stridskrafter vid en fullskalig konflikt. Senaste gÄngen Kina förde krig var 1979 dÄ man attackerade grannlandet Vietnam.
ââOch dĂ„ gick det inte sĂ„ bra. SĂ„ man saknar en hel del erfarenhet.
USA:s nÀrvaro i regionen, med viktiga militÀrbaser pÄ japanska öar i nÀrheten av Taiwan, lÀr fortfarande verka avskrÀckande mot en kinesisk invasion. Och Taiwan har under lÄng tid förberett sig pÄ att försvara ön frÄn en attack. Under tisdagen och torsdagen trÀnar den taiwanesiska militÀren pÄ att slÄ tillbaka en landstigningsattack.
ââJag tror att vi kommer att fĂ„ se betydligt fler provokationer, och mindre militĂ€ra konflikter mellan Kina och Taiwan framöver. Men en fullskalig invasion undviker man nog, Ă„tminstone pĂ„ kort sikt, sĂ€ger Niklas Swanström.
ââDet Ă€r dock viktigt för omvĂ€rlden att inse att Kina nu har flyttat fram sina positioner ganska markant.