EU-lÀnderna ska övertalas slÀppa in Ukraina

Tio Ă„r efter senaste utvidgningen ökar trycket pĂ„ att fĂ„ EU att vĂ€xa igen – framför allt med Ukraina. Men att fĂ„ dagens medlemslĂ€nder att sĂ€ga ja blir inte enkelt. Pengar till Ungern kan krĂ€vas för ett klartecken.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen pÄ besök hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev i lördags. Arkivfoto.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen pÄ besök hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev i lördags. Arkivfoto.

Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

EU2023-11-08 06:16

Inte sedan Kroatien slÀpptes in frÄn den 1 juli 2013 har EU fÄtt en ny medlem, trots mÄnga ansökningar och lÄnga förhandlingar. Tveksamheten har varit stor i framför allt de vÀstra delarna av EU över ekonomiska och migrationsmÀssiga konsekvenser.

Rysslands krig i Ukraina har dock skapat en helt ny situation. Nu handlar det inte bara om att utöka en marknad utan ocksÄ om att rent konkret försvara grannarnas oberoende frÄn Moskva.

ÄndĂ„ lĂ€r det fortsatt dröja lĂ€nge innan nĂ„gon EU-utökning verkligen Ă€ger rum.

Ungersk skepsis

Först och frÀmst gÀller det att dra igÄng formella medlemskapsförhandlingar med alla. Redan dÀr finns ett första stort hinder.

För att starta krĂ€vs enhĂ€llighet bland nuvarande medlemmar, vilket inte Ă€r enkelt att fĂ„ till. Framför allt finns skepsis i Ungern kring Ukraina – formellt fokuserat pĂ„ missnöje över hur de styrande i Kiev hanterar landets ungerska minoritet.

Å andra sidan ses det ungerska motstĂ„ndet frĂ€mst som en förhandlingstaktik för att fĂ„ övriga EU att lĂ€mna över de mĂ„ngmiljardsummor som hĂ„lls inne pĂ„ grund av oro över korruption, rĂ€ttsstatsprinciper och demokrati i Ungern.

EU-kommissionen vĂ€ntas under hösten föreslĂ„ att Ă„tminstone delar av pengarna till Ungern kan betalas ut. Men om det rĂ€cker Ă„terstĂ„r att se. Dels lĂ€r protesterna bli starka i EU-parlamentet och vissa EU-lĂ€nder, dels kan det hĂ€nda att Ungern tills vidare "bara" slĂ€pper pĂ„ sitt motstĂ„nd mot ökat ekonomiskt och militĂ€rt stöd till Ukraina – tvĂ„ andra beslut som ocksĂ„ sitter fast pĂ„ grund av ungerska nej.

SlÀpps in gradvis?

NÀsta steg blir att avgöra vilket sorts EU ansökarlÀnderna kommer att fÄ ansluta sig till. Finns det exempelvis tillrÀckligt med pengar för att fortsÀtta med samma sorts jordbruksstöd, Àven om det till stor del skulle hamna i Ukrainas enorma jordbrukssektor? Och kan man fortsÀtta att ge varje land vetorÀtt i olika frÄgor, utan att göra det omöjligt att nÄ fram till beslut? RÀdslan Àr stor för att EU ska lamslÄs pÄ samma sÀtt som FN:s sÀkerhetsrÄd.

HÀr vÀntas en intensiv diskussion i EU under kommande Är för att staka ut riktningen. Tyskland och Frankrike gÄr redan i brÀschen för att göra EU mer lÀttstyrt.

För att inte fÄ ansökarlÀnderna att misströsta vÀntas dessutom förslag om att gradvis slÀppa in dem i olika samarbetsformer och ministermöten.

– Vi mĂ„ste se till att folket i de hĂ€r lĂ€nderna, sĂ€rskilt de unga, fĂ„r en chans att tidigt ta del av EU:s fördelar, Ă€ven innan lĂ€nderna Ă€r fullvĂ€rdiga medlemmar, manade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock pĂ„ ett möte i Berlin i förra veckan.

Fakta: De stÄr i kön

Ett stort antal lÀnder pÄ vÀstra Balkan och i östra Europa stÄr i EU:s vÀntrum och hoppas pÄ framtida medlemskap:

* Serbien och Montenegro förhandlar redan sedan 2014 respektive 2012, men har fortsatt lÄngt kvar till att uppfylla alla krav.

* Albanien och Nordmakedonien fick klartecken till förhandlingsstart 2022, men har i praktiken Ànnu inte kommit igÄng.

* Ukraina, Moldavien och Bosnien och Hercegovina erkÀndes som kandidatlÀnder 2022 och vÀntar pÄ besked om förhandlingsstart.

* Kosovo och Georgien ansökte om medlemskap 2022, men vÀntar fortfarande pÄ att ens godkÀnnas som kandidatlÀnder.

* Med Turkiet inledde EU i sin tur förhandlingar redan 2005, Àven om processen Àr fryst sedan 2016.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!