Avgörande Är för pressad Macron

En stor förĂ€ndrare – eller bara en parentes? Det nĂ€rmaste Ă„ret blir avgörande för Emmanuel Macron pĂ„ posten som Frankrikes president. MotstĂ„ndarna laddar redan för valet 2022.

Frankrikes president Emmanuel Macron har haft det tungt inrikespolitiskt under sina tre Är vid makten. Arkivbild.

Frankrikes president Emmanuel Macron har haft det tungt inrikespolitiskt under sina tre Är vid makten. Arkivbild.

Foto: Ludovic Marin/AP/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-07-03 05:55

Entusiasmen var enorm nÀr den 39-Ärige förre ekonomiministern i maj 2017 valdes till landets yngste ledare sedan Napoleon-tiden.

Macron svepte in med löften om att vara nÄgot annat Àn den etablerade högern och vÀnstern som styrt landet sedan andra vÀrldskriget. Han skulle fÄ ordning pÄ finanserna igen och modernisera ett Frankrike som tappat fart.

Än sĂ„ lĂ€nge gĂ„r det dock ganska trögt. Coronapandemin har effektivt satt stopp för den ekonomiska uppgĂ„ng som var pĂ„ vĂ€g i vĂ„ras. Och dessförinnan har de senaste Ă„ren mest prĂ€glats av starka proteströrelser: dels frĂ„n allehanda fackförbund, dels frĂ„n de sĂ„ kallade gula vĂ€starna.

– Han gick kanske fram lite vĂ€l fort, det Ă€r nog ocksĂ„ hans egen recension nu i efterhand, med att illa förankrat söka reformera pĂ„ lite för mĂ„nga omrĂ„den samtidigt. DĂ„ utmanas mĂ„nga samhĂ€llsgrupper, allt frĂ„n sjukhusvĂ„rdpersonalen till studenter och transportarbetare, analyserar Sveriges avgĂ„ende Paris-ambassadör Veronika Wand-Danielsson.

MÄnga har svÄrt

Resultatet har blivit en Macron i motvind. Hans blott treÄriga liberala partirörelse LREM gjorde ett uselt kommunalval pÄ bÄda sidor om coronakrisen. I parlamentet har diverse avhopp lett till en förlorad majoritet.

Enda trösten Àr mÄhÀnda att motstÄndarna inte heller gÄr sÀrskilt bra.

Den senaste opinionsmĂ€tningen inför nĂ€sta presidentval placerar Macron och Marine Le Pen frĂ„n Nationell samling (tidigare Nationella fronten) i solklar ledning före alla andra i första omgĂ„ngen, med vardera 27–28 procent av rösterna. VarpĂ„ Macron sedan Ă€r klar favorit i omgĂ„ng tvĂ„ – om Ă€n med rejĂ€lt mycket mindre marginal Ă€n i valet 2017: 55 procent mot 45.

Kandidaterna frÄn övriga partier ligger i bÀsta fall pÄ strax över tio procent.

Dags för en kvinna?

Det hindrar ÀndÄ inte motstÄndarna frÄn att drömma.

Högerpartiet Republikanerna (LR) hoppas pĂ„ Édouard Philippe, nyavgĂ„ngen premiĂ€rminister med klart bĂ€ttre popularitetssiffror Ă€n Macron. Även om han blir mer tillgĂ€nglig som kandidat nĂ€r han nu Ă„tervĂ€nder till sin gamla roll som borgmĂ€stare i Le Havre, Ă€r det dock fortsatt tveksamt om han kommer att vilja kandidera mot "sin" president, med tanke pĂ„ hur nĂ€ra han och Macron arbetat sedan 2017.

Socialistpartiet (PS) hÄller tummarna för att Paris Ätervalda borgmÀstare Anne Hidalgo ska Ängra sitt flitigt upprepade nej till en presidentvalskampanj.

– Hon skulle kunna bli en joker för socialisterna genom att ocksĂ„ vara miljöinriktad, som hon visat i Paris, sĂ€ger förre EU-parlamentsledamoten Daniel Cohn-Bendit till belgiska tidningen Le Soir.

En annan tÀnkbar kandidat med liknande bakgrund Àr SégolÚne Royal, tvÄa i presidentvalet 2007.

– Kvinnornas tid har kommit. Jag skulle kunna leda kampen för en vĂ€nsterunion 2022, sĂ€ger hon sjĂ€lv till tidningen Le Figaro.

Grönt uppsving

De stora gröna framgÄngarna i Ärets kommunalval skapar Àven grogrund för en stark kandidat frÄn miljöpartiet EELV, möjligen i form av EU-parlamentsledamoten Yannick Jadot.

– Jag har en galen dröm om en andra valomgĂ„ng 2022 mellan Macron och Jadot. Det skulle bli en fantastisk debatt. Det skulle ge fransmĂ€nnen möjlighet att vĂ€lja tempo i klimatomstĂ€llningen, sĂ€ger Cohn-Bendit, veteran frĂ„n den franska ungdomsrörelsen 1968 och sedermera EU-parlamentsledamot för bĂ„de tyska och franska miljöpartier.

För att tas pÄ allvar i presidentkampen mÄste dock de gröna vÀxa rejÀlt. Yannick Jadot ligger Àn sÄ lÀnge bara pÄ 8 procents stöd i presidentvalsopinionen.

Sista fasen

Samtidigt Àr Emmanuel Macron fortfarande inne pÄ att lyckas och fÄ en rejÀl majoritet bakom sig igen. Fast dÄ lÀr det krÀvas kompromisser.

– Inrikespolitiskt förvĂ€ntas det bli en tuff period framöver. Frankrike Ă€r splittrat mellan stĂ€derna och landsbygden vilket ocksĂ„ blev tydligt vid de senaste kommunalvalen. LĂ€get Ă€r relativt skört runt om i landet. Det kan innebĂ€ra att presidenten sannolikt kommer att behöva acceptera fler eftergifter för att fĂ„ igenom prioriterade reformer sĂ„ som pensionsreformen, sĂ€ger Veronika Wand-Danielsson.

Utrikespolitiskt har Macron haft det lÀttare och bland annat lyckats fÄ Tyskland att engagera sig starkare i EU-politiken. Men det Àr inrikesframgÄngar han behöver fÄr kunna bli omvald.

Och det börjar redan bli brÄttom.

– Han har ungefĂ€r ett Ă„r pĂ„ sig innan presidentvalskampanjen kommer i gĂ„ng pĂ„ allvar och dĂ„ kommer han inte att kunna genomföra mycket. Detta anses redan vara sista fasen i hans mandatperiod, sĂ€ger Wand-Danielsson i Paris.

Fakta: Emmanuel Macron

Emmanuel Macron (född 1977) Àr Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon. Macron Àr frÄn nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS. Han var ekonomisk rÄdgivare för president François Hollande och ekonomiminister frÄn 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken pÄ vÀg (LREM).

I Macrons regering sitter flera ministrar med bakgrund i andra partier, exempelvis premiĂ€rminister Édouard Philippe och finansminister Bruno Le Maire frĂ„n konservativa LR och utrikesminister Jean-Yves Le Drian frĂ„n PS.

Presidenten Àr gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lÀrarinna pÄ hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre sedan tidigare Àktenskap.


Fakta: Femte republikens presidenter

Nio man har suttit som presidenter i Frankrike sedan en grundlagsÀndring 1958 skapade vad som kallas "den femte republiken":

1958–59 (egentligen sedan 1954): RenĂ© Coty (1882–1962)

1959–69: Charles de Gaulle (1890–1970)

1969–74: Georges Pompidou (1911–74)

1974–81: ValĂ©ry Giscard d'Estaing (född 1926)

1981–95: François Mitterrand (1916–96)

1995–2007: Jacques Chirac (1932–2019)

2007–12: Nicolas Sarkozy (född 1955)

2012–17: François Hollande (född 1954)

2017–: Emmanuel Macron (född 1977)

Fotnot: Mandatperioderna var fem Är frÄn 1959-1974 och sedan 2002, dÀremellan sju Är. Coty, de Gaulle, Pompidou, Giscard d'Estaing, Chirac och Sarkozy kom frÄn olika högerpartier medan Mitterrand och Hollande representerade Socialistpartiet (PS). Macron tillhör liberala LREM.


Fakta: OpinionslÀget i Frankrike

SÄ hÀr ser den senaste opinionsmÀtningen inför första valomgÄngen i presidentvalet i Frankrike 2022 ut:

Kandidatpartistöd
Marine Le Pennationalistiska RN27-28
Emmanuel Macronliberala LREM26-28
Xavier Bertrand/François Baroinkonservativa LR12
Jean-Luc MélenchonvÀnsterpartiet FI11-12
Yannick Jadotmiljöpartiet EELV8
Nicolas Dupont-Aignanhögernationalistiska DLF5-5,5
Olivier Fauresocialdemokratiska PS3

Fotnot: MÀtningen Àr gjord i tvÄ varianter, den ena med Bertrand som LR-kandidat, den andra med Baroin. BÄda ger partiets kandidat 12 procents stöd. I en potentiell andra valomgÄng mellan Le Pen och Macron stöds Macron av 55 procent mot 45 för Le Pen.

KĂ€lla: Opinionsinstitutet Ifop-Fiducial.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!