Kan Lula rädda regnskogen?

– Det borde inte finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och miljöskydd.

Lula da Silva var optimistisk när han i ett tal i juni satte ord på det dilemma som hela världen står inför.

Presidenten lovade fortsatta satsningar mot skövlingen av Amazonas och stöd till nya hållbara sysselsättningar för de miljontals fattiga människor som bor i regnskogsregionen.

Sedan vänsterledaren tillträdde i vintras har hans regering satt in militären för att driva bort illegala skövlare och guldgrävare, slussat pengar till hållbarhetsprojekt och lagt fram planer för att skydda urfolksmark i regnskogen.

Och politiken tycks ha gett resultat. Under Lulas första halvår vid makten minskade avskogningen i Amazonas med 33,6 procent, enligt satellitdata från rymdorganet Inpe. Trenden har fortsatt – under juli noterades en minskning med hela 66 procent jämfört med samma månad i fjol.

Planen är att helt stoppa den illegala skövlingen till 2030, ett löfte som hyllats internationellt. Amazonas är en global angelägenhet även räknat i reda pengar. En skyddad sydamerikansk regnskog kan värderas till över 300 miljarder dollar årligen, inte minst med anledning av dess roll i att binda koldioxid, enligt Världsbanken.

Medvind globalt

Lula har gjort klimatet till sin utrikespolitiska profilfråga. Han engagerar sig också för regionalt samarbete kring regnskogen och vädjar till omvärlden om stöd i den gröna omställningen.

– Vi vet att vi har ett ansvar att övertyga världen om att investeringar är billiga om det handlar om att rädda regnskogen, sade presidenten inför ett möte med de övriga Amazonasländerna i början av augusti.

– Världen måste hjälpa oss att bevara och utveckla Amazonas.

Lulas agerande står i bjärt kontrast till den högernationalistiske företrädaren Jair Bolsonaros styre, som med hänvisning till ekonomisk utveckling försvagade miljörestriktioner och släppte lös en kraftig ökning i avskogningstakten.

Lulas omsvängning har lockat tillbaka utländska donationer till Amazonasfonden, vars verksamhet frystes under Bolsonaros regering. Fonden, som finansierar arbete mot skövling, har burits upp av pengar från främst Norge och Tyskland och har nu fått nya löften om tillskott från bland andra Storbritannien och USA.

Lulas väntas också kunna använda sin miljöprofil som diplomatiskt smörjmedel i pågående förhandlingar om ett nytt frihandelsavtal med EU.

Men även om gröna löften ger medvind ute i världen står Lula inför snålblåst på hemmaplan.

Motigt i kongressen

Under presidentens tidigare styre 2003–2011, då han med hjälp av en blomstrande ekonomi och sociala reformer lyfte miljontals brasilianer ur fattigdom, kunde han luta sig mot rekordhöga popularitetssiffror. Nu behöver den gamle fackföreningsmannen uppbåda all sin omvittnade pragmatism för att få igenom någon politik.

Segern över Bolsonaro i fjol var knapp. Motståndarens allierade partier vann samtidigt mark i kongressen. Lula tvingas därför förhandla över ett brett ideologiskt spektrum, med tonvikt mot mitten och höger.

Kongressen – dominerad av ledamöter lojala med den mäktiga jordbruksindustri som hungrar efter odlings- och betesmark i Amazonas – har redan satt käppar i hjulen för regeringens miljöambitioner. Nyligen klubbade man lagar som minskar både miljödepartementets och det nyskapade urfolksdepartementets befogenheter. Underhuset har dessutom röstat för ett förslag om att begränsa urfolkens rätt att göra anspråk på mark.

Lula kan pröva att använda sin vetomakt mot beslut som dessa. Men han måste noggrant välja sina strider för att hushålla med sitt politiska kapital.

Interna sprickor

Kongressens styrkedemonstration följde på ett beslut från miljömyndigheten Ibama om att stoppa den statliga oljejätten Petrobras planerade borrning i känsliga ekosystem i norra Brasilien. Lulas stridbara miljöminister Marina Silva står stadigt bakom Ibamas beslut. Men även inom regeringen finns sprickor.

Gruv- och energiministern Alexandre Silveira har beskrivit oljeutvinningen som en viktig möjlighet till utveckling i den fattiga regionen.

Marina Silva, internationellt prisad för sitt mångåriga miljöengagemang, lämnade 2008 Lulas dåvarande regering efter interna konflikter om nya infrastrukturprojekt. Ett nytt avhopp skulle fläcka ner omvärldens bild av Lula som Amazonas beskyddare. Samtidigt frestar nya oljeintäkter till statskassan för en president som lovat både guld och gröna skogar.

Lula behöver också ta ställning till planerna på en motorväg och tågspår genom Amazonas. Förespråkarna talar om viktiga handelsleder, medan kritikerna påpekar att byggena skulle riva upp djupa sår i regnskogens själva hjärta.

Världsbanken ger dock Lula rätt i att det kan gå att kombinera ekonomisk utveckling med ett bevarat Amazonas. Men i så fall krävs ett fokusskifte från den råvaruexport som driver på exploateringen av naturen till en ökad produktivitet inom sektorer som tillverkning och tjänster.

"En svår balansakt", som Världsbankens rapport konstaterar.