Trumps domarkandidat duckade i abortfrÄgan

Min religiösa övertygelse kommer inte att pÄverka mina beslut i domstolen. Det var budskapet frÄn Amy Coney Barrett, konservativ kandidat till domarposten i USA:s högsta domstol, till senatens justitieutskott. Men i abortsaken svarade hon undvikande under tisdagens utfrÄgning.

Domarkandidaten Amy Coney Barrett nÀr hon svor eden inför senatens justitieutskott i mÄndags.

Domarkandidaten Amy Coney Barrett nÀr hon svor eden inför senatens justitieutskott i mÄndags.

Foto: Erin Schaff/AP/TT

Utrikes2020-10-13 09:00

President Donald Trump nominerade Coney Barrett den 26 september som ersÀttare för den framlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.

Republikanerna ser fram emot en HD dĂ€r fem konservativa domare kan bli sex – mot tre liberala – och dĂ€rmed cementera den konservativa övervikten i Ă„rtionden framöver. Domarna utses pĂ„ livstid.

Demokraterna oroar sig i sin tur för att sjukförsÀkringslagen Affordable Care Act, kallad "Obamacare", frÄn 2010 kan komma att nedmonteras och abortrÀttigheter inskrÀnkas med ytterligare en konservativ domare pÄ plats.

Tassar försiktigt

HD ska ta stÀllning till Obamacare den 10 november. Den 48-Äriga Coney Barrett ville inte berÀtta hur hon skulle ta sig an fallet om hon bli godkÀnd som ny HD-domare. Trump och republikanska delstater har som mÄl att fÄ Obamacare ogiltigförklarad i HD.

Även i den kĂ€nsliga abortfrĂ„gan tassade Coney Barrett försiktigt fram. Hon sade bara att olika faktorer mĂ„ste övervĂ€gas, precis som i alla andra fall:

– Jag lovar att göra det i vilken som helst frĂ„ga som dyker upp, abort eller vad som helst. Jag kommer att följa lagen.

"Har ingen agenda"

Senator Dianne Feinstein (demokrat), partiets mest seniora utskottsledamot, frĂ„gade om Coney Barrett om hon anser att HD-beslutet "Roe mot Wade" frĂ„n 1973, som slĂ„r fast kvinnors rĂ€tt till abort – och som Ă€r en nagel i ögat pĂ„ mĂ„nga konservativa i USA – var ett rĂ€tt beslut.

Coney Barrett svarade inte pÄ det, vilket Feinstein fann "oroande".

Samkönade Àktenskap kröp HD-kandidaten ocksÄ runt. Feinstein undrade om hur Coney Barrett ser pÄ HD-beslutet frÄn 2015, som legaliserade sÄdana Àktenskap i hela landet. Det ville hon inte kommentera utan svarade:

– Jag har ingen agenda och vill göra klart att jag aldrig har diskriminerat utifrĂ„n sexuell lĂ€ggning och aldrig skulle göra det.

Tuff process

För Trump och Republikanerna Àr det viktigt att Coney Barrett godkÀnns innan valet den 3 november medan Demokraterna vill vÀnta tills folket har valt sin ledare.

Republikaner talar berömmande en kompetent kandidat med traditionella familjevÀrderingar. Demokraten Sheldon Whitehouse har liknat Coney Barrett vid en "rÀttslig torped" som hotar miljontals amerikaners sjukvÄrd.

GodkÀnnandeproceduren inleddes pÄ mÄndagen. SjÀlva utfrÄgningen sker tisdag och onsdag. LÄnga dagar med tuffa frÄgor om kandidatens juridiska filosofi vÀntas.

PÄ torsdag hörs externa vittnen om Coney Barretts kvalifikationer.

Republikanerna har majoritet i senaten, vilket innebÀr att Trumps domarkandidat med all sannolikhet kommer att fÄ godkÀnt. Justitieutskottet vÀntas rösta om saken den 22 oktober och dÀrefter vÀntar en omröstningen i hela senaten i slutet av mÄnaden.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt sÀte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrÀttades 1789 och Àr den dömande makt som ska balansera den verkstÀllande (presidentÀmbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar Àr i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillÀgg. Bland tillÀggen finns den sÄ kallade Bill of Rights (de tio första tillÀggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses pÄ livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig pÄ egen begÀran samt i teorin avsÀttas genom riksrÀtt. Domarna mÄste godkÀnnas av en majoritet av senatens medlemmar.

NÀr man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man frÀmst i synen pÄ grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhÄllanden fÄr spela in. En president har genom sina nomineringar dÀrmed chans att pÄverka om domstolen fÄr liberal eller konservativ tyngd.

KĂ€lla: Supremecourt.gov

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om