Tvåtusenåriga fynd avslöjar tidiga mat- och ölvanor på ön

Magasinet hörde under 100-talet till en gård belägen invid vad som i dag är ett nybebyggt område vid Västra Törnekvior. Utgrävningen avslutades förra sommaren och sedan har fynden analyserats.

– För att vara en gård som funnits så länge fanns det få föremål, men med hög status. När man slutligen lämnat stället har man städat ur, utom i huset som brunnit, konstaterar arkeolog Per Widerström.

En våg, yxa, pilspetsar, gjutform i sandsten, en del av en hästutrustning i kronhjorthorn, och, förstås, keramik men av elegant typ hör till fynden. Det yngsta påträffade föremålet är ett mynt från 1080-talet. Sedan försvinner gården.

Och förutom föremålen återfanns det således sädeskärnor, som klarat sig i jorden i nära tvåtusen år efter branden och där hade funnits en ugn. Per Widerström:

– En mörk fläck i området visade sig vara rester av ett nedbrunnet hus. Dateringen visade att det brunnit under 100-talet e. Kr, kanske 175, det vill säga under äldre järnålder. Där hade funnits en ugn och där fanns massor av bränd säd vilket gjorde det extra intressant.

Branden har hjälpt till att bevara säden.

– Det är tur att det brunnit, annars hade vi inte hittat säden. Huvuddelen har förstås brunnit upp men det har blivit mycket kvar. Den har legat i jorden i nära tvåtusen år så den förgås inte så lätt, konstaterar arkeolog Johan Norderäng.

Cirka fem kilo jordblandad säd kunde man ta tillvara. I resterna av magasinet hittades också ett område med ärtor. Arkeobotaniker Jens Heimdahl har undersökt säden och konstaterar i sin analys att det handlar om vete samt korn som förvarats åtskilda vilket bör tolkas som att säden använts till bakning (cirka hundra år tidigare än vad man haft en uppfattning om) och matsäd respektive mältning för ölbryggning och den senare var därför inte lika välrensad.

– Det är ovanligt att vi har det kvar. Och på en odlingsyta intill byggnaden finns liknande säd.

Fynd som Per Widerström menar blir intressanta inte minst på grund av den historik som hittills dominerat omkring etableringen och läget för det tidiga Visby. Tidiga teorier som hållit i sig långt fram på 1900-talet.

– Inom den äldre forskningen diskuterades vad Visby anläggs i för miljö. Ödemark, ett kargt område med skogar och ingen bördig mark i närheten och staden skulle därför inte ha växt fram ur gårdar utan anlagts på initiativ. Men i Visby ser man mycket spår av förhistoriska gårdar och liv. Jag tror att man måste tänka sig att diskussionerna tar ett omtag.

Per Widerström framhåller att antikvarie Gun Westholm som en av få senare forskare menat att det fanns ett omland med goda jordar.

– Våra fynd stöder hennes version.

Han menar att det bör ha funnits fler gårdar, men ett problem ur undersökningssynpunkt är att Visby är så fullbyggt. Ett alternativt sätt till utgrävningar för att undersöka gårdsantalet är att gå igenom tidigare gjorda fynd och se om dessa, om de kan knytas ihop, stärker de nya teorierna.