Huvudentrén öppnas – för säkerhets skull

Solbergaskolan i Visby öppnar under våren den gamla huvudentrén som varit stängd i många år. I samband med det kommer några av skolans mindre entréer att stängas.

Foto: Henrik Montgomery/TT

UTBILDNING (GT)2018-03-24 08:00

Solbergaskolan har, liksom alla skolor på Gotland, en krisgrupp samt en plan för hur allvarliga händelser gällande hot och våld och även oönskade besök ska hanteras.

Nu bygger man även bort ett tänkbart riskmoment på skolan.

Erik Rudstedt är biträdande rektor:

– Planen är att öppna huvudentrén så att folk slussas in i samma ingång där det också finns personal som tar emot, samtidigt ser vi över vilka av de övriga dörrarna vi verkligen behöver.

I skolan finns i dag fyra vägar in i det äldsta huset med fasaden mot Kung Magnus väg och ringmuren, dessutom två entréer till det nyare skolhuset längs Skolportsgatan och Åhléns parkering.

Tanken är att på sikt stänga åtminstone ett par av dem för passage utifrån och bara ha dem som nödutgångar.

– Entrén på kortsidan som vetter mot Åhléns, exempelvis, och någon till, säger Erik Rudstedt.

På Solbergaskolan ser personalen fortlöpande över krisplanen och uppdaterar den beroende på skeenden i samhället i stort.

Nyligen hade rektorerna inom grundskolan besök från Skolverket som informerade kring säkerhetstänkande. Skolverket har även tagit fram nationella riktlinjer för handlingsplaner och krisberedskap.

Det mest sannolika är bränder, varje år brinner hundratals skolor i Sverige. Ett stort antal av dessa bränder är anlagda och utrymning vid brand är också det som det mest tränas på.

Bränder är relativt förutsägbara, det handlar om att lämna skolan och samlas klassvis på förutbestämda samlingsplatser.

Svårare är att träna på scenarier där våldverkare tar sig in på skolan, kanske skulle det vara direkt olämpligt, funderar Erik Rudstedt:

– Det riskerar att skapa oro bland eleverna, dessutom är ett sådant skeende helt oförutsägbart. Däremot går vi inom personalen igenom hur vi agerar i ett sådant läge, säger han.

Även om Solberga inte har eller har haft problem med obehöriga besökare – möjligen tidigare elever som ibland dyker upp i bland annat kafeterian – ser han förändringen kring nyöppnandet av huvudentrén som en förbättring.

– Det blir en uttalad huvudentré till skolan, men på baksidan mot matsalen och gymnastiksalen kommer förstås entréerna att vara kvar, säger Erik Rudstedt, biträdande rektor.

Även Kerstin Andersson, rektor på skolan, tror att den nya entrén blir ett lyft.

– Det finns personal som hälsar välkommen vilket skapar en varmare stämning. Dessutom vet besökare enklare var de ska gå in och får där en gästbricka, säger hon.

Solbergaskolan är största grundskolan på Gotland och hette vid invigningen den 11 november 1893 Östra Folkskolan. I dag omfattar skolan årskurs fyra till nio.

så arbetar grundskolorna

Hur arbetas det med säkerhet och krisberedskap i er skola?

Lärbro, Jan Wahlén: Det är väl ett ämne man tar upp någon gång per år i personalgruppen utifrån vad som händer i omvärlden och hos oss. Brand är ju det man övar en eller ett par gånger per år.

Roma och Vänge, Victoria Norborg: Vår krisgrupp träffas regelbundet för att hitta förbättringsområden och hålla krispärmen vid liv. Den innehåller olika scenarier som vi går igenom med samtliga medarbetare varje år. Vi tränar regelbundet utrymning och har påbörjat arbete kring inrymning. Vi ser över vår yttre miljö med tydliga avgränsningar samt vilka dörrar som ska vara åtkomliga och hur vi tar emot besökare till skolan.

Solberga, Kerstin Andersson: Vi har en krisgrupp på skolan, alla utomstående som är på besök ska anmäla sig vid expeditionen, där får man en gästbricka och vi skriver upp personen samt mobilnummer, alla anställda ska bära namnbrickor med fotografi, även vikarier. Vi kommer också att minska antalet entréer på skolan.

Tjelvar, Ingemar Andersson: Vi har en krisplan med olika scenarier med tillhörande handlingsplaner som aktualiseras inför varje läsår. Efter bombhotet mot gymnasiet häromåret övade vi med förstärkt skalskydd och gjorde det möjligt för föräldrar att nå oss via ringklockor utanför dörrarna om skolan skulle behöva låsas. Via telefon går det alltid att nå oss.

Väskinde, Jan Östre: Vi har en krisgrupp som regelbundet diskuterar aktuella händelser, håller planer uppdaterade och utbildas med jämna mellanrum. Viktigaste dokumentet är skolans krisplan. Den innehåller även riktlinjer för vissa specifika händelser som hur vi gör om en elev försvinner eller om någon utsätts för våld eller hot om våld.

Gråbo, Jörgen Norström: Vi arbetar utifrån vår kris- och katastrofplan vilken revideras varje år. Den kan ständigt förbättras utifrån hur samhället förändras.

Södervärnskolan, Marcus Larsson. Vi har vår kris- och katastrofplan, handlingsplan våld och hot, när obehöriga kommer till skolan frågar vi dem om deras ärende och avvisar om det behövs, övar brandutrymning med mera. Nästa steg blir att vi ska läsa in oss på materialet från Skolverket och MSB, öva på inrymning.

Terra Nova, Carina Lindby: Vi har en kris- och katastrofplan som uppdateras och gås igenom vid behov och vid byte av personal. Vi har utrymningsövningar och inrymningsövningar, där ser vi vilka rutiner vi behöver förbättra. Vi ser till att ha uppdaterade kontaktlistor till vårdnadshavare, det är viktigt med kontinuerlig information, även om det inte finns så mycket att informera om. Det är viktigt att arbeta med värdegrundsfrågor och att arbeta för att elever i skolan mår bra.

Montessori, Tina Örnberg: Vi har en plan för hot och våld innehållande riskbedömningar och säkerhetsrutiner, ingen handlingsplan för en eventuell ”Trollhättan-situation”.

Guteskolan, Anna Engström: Vår krisgrupp träffas minst en gång per termin för att gå igenom krisplanen som bygger på tydliga riktlinjer för olika situationer. I arbetslagen hos lärare och personal gås också pärmen igenom varje läsår. Utöver detta finns planer för hur man agerar vid hot och våld. Vi utför också trygghetsvandringar tillsammans med eleverna för att titta på skolmiljön. Vi har också tittat på utgångar från skolan samt hur vi agerar då främmande personer är på besök.

Atheneskolan, Kristin Nilsson: Vi genomför kartläggningar, riskanalyser och åtgärder inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt inom det systematiska brandskyddet. Det förebyggande och främjande arbetet med att skapa och bibehålla trygga miljöer omfattar såväl den fysiska och psykiska som den sociala miljön. Vi har ett kristeam på enheten, samt ett centralt kristeam i Pysslingen där vi både får handledning och stöd samt direkta insatser vid behov.

Orionskolan, Kalle Edéus: Vi har en kris- och beredskapsplan som beskriver hur vi ska handla i olika situationer samt vem som ansvarar för vad. Planen revideras varje år och alla medarbetare får ta del av den vid terminstart. Vid större olyckshändelser eller katastrofer aktiveras en krisgrupp.Vi har även installert ett låssystem där alla ingångar kan låsas centralt.

GT har skickat frågan ”Hur arbetas det med säkerhet och krisberedskap i er skola?” till samtliga rektorer inom grundskolan på Gotland. Här redovisas de som svarat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om