– Om det inte växer någonting, måste bönderna köpa in extra foder, vilket blir en kostnad de inte räknat med. Om man inte kan mata sina djur, måste de kanske nödslaktas. Det leder i sin tur till att mycket gotländskt kött hamnar på marknaden som gör att priset på kött sjunker, säger Anna Törnfelt, ordförande för LRF Gotland.
– Det är många som jämför den här situationen med torkan 1992, där gjorde låg den totala förlusten för hela Sveriges bönder på 3 miljarder kronor. Så vi får hoppas på regn.
En av bönderna som lider av situationen är köttbonden Lars Farinder från Väte.
– Vi får en högre kostnad på ca 350 000 till 450 000 kronor för inköp av extra spannmål och ensilage för att ersätta de vinterförråd som vi tvingas använda just nu. Den stora smällen blir nästa år med samma kostnader men med 2 till 2,5 miljoner i minskade intäkter, säger Lars Farinder.
Han fortsätter berätta att i nuläget om man ska anmäla för slakt kan man få vänta så långt som till vecka 19 2019.
– Det är en stressad situation som vi står inför. De kor som slaktas nu kan ju inte föda nya kalvar som ska användas till slakt sen. Jag har aldrig varit med om något liknande på 25 år, säger han.
Några andra som drabbats av situationen är Ejmunds Gård som menar att situationen är så pass allvarlig att det kan leda fram till en framtida köttkris.
– Det är ingen omöjlighet att det blir en köttkris till 2019, det tvivlar jag inte på. Det här är en rejäl finansiell smäll för oss och alla andra gotländska lantbrukare. Vi har våra fasta kostnader när det gäller personal och stallar som direkt påverkas kring hur mycket djur vi köper in. Vi är vana med att kunna ställa in cirka 900 djur, men om vi bara till exempel skulle få in 650 djur så blir det direkta konsekvenser, säger Pontus Bengtsson Norman, lantbrukare på Ejmunds.
Situationen sätter lantbrukarna i läget där det enda som kvarstår att hoppas på regnet.
FOTNOT: Tidigare information i artikeln har varit felaktig men har nu korrigerats.