Kampen mot almsjukan håller hoppet uppe

Det fleråriga och intensiva arbetet med att bekämpa almsjukan på Gotland har gett resultat. Även om det i dag inte går att utrota den finns hopp om inför framtiden.

Hårt angripet. Det blir allt glesare i änget i Vallstena efter år av avverkning på grund av almsjukan.

Hårt angripet. Det blir allt glesare i änget i Vallstena efter år av avverkning på grund av almsjukan.

Foto: Jenny Nilsson

UNIK BEKÄMPNING (GT)2016-04-18 08:00

Gotland har gott om alm och många är de fastighetsägare som tvingats se sina ståtliga träd förfalla på grund av den fruktade sjukdomen som i dagligt tal kallas almsjukan. Svampsjukdomen sprids av en skalbagge som på sommaren utvecklas till en slags fjäril och därmed kan den flyga en bra bit. Men vanligast är att almsplintborren, som skalbaggen kommit att kallas, går över till närliggande träd. Därför har ett område som en gång blivit utsatt för sjukan troligtvis svårt att bli av med det helt.

Slumre änge i Vallstena är en sådan, hårt drabbad plats.

– Det var här man tror att allt började en gång, säger Ulf Erlandsson, skogs- och naturvårdare på Skogsstyrelsen.

Han och hans kollegor har bråda tider nu innan sommaren för att avverka det sjuka almbeståendet. I somras skedde inventeringen över vilka almar som måste sågas ned och sedan tas omhand för att inte öka spridningsrisken.

2013 startade ett femårigt projekt, LifeElmias, som till stora delar finansieras av EU. Projektet består bland annat av kartläggning av sjuka träd, aktiv bekämpning av sjukdomarna, riktade forskningsinsatser, rådgivning och information samt skötselåtgärder för säkerställa att naturvärden kopplade till alm, men även ask, bevaras långsiktigt. Karin Wågström jobbar på Skogsstyrelsen och är projektledare med ansvar för alla

praktiska åtgärder på Gotland.

– Egentligen har vi ju hållit på med bekämpningen i tio år men tack vare projektet så kan vi jobba intensivt på flera plan.

Karin Wågström hoppas att få fortsätta rädda Gotlands almar även när EU-projektet är över 2018.

– Man måste ju jobba vidare med det praktiska och ta hand om de sjuka träden. Annars är arbetet inte så mycket värt.

Eftersom man Gotland tagit tag i problemet med almsjukan, i kombination med att vi har gott om almar, så har Gotland ett unikt läge med en av de största populationerna av alm i norra Europa. Det gör att flera skogsforskare har intresserat sig för Gotland och enligt Karin Wågström ger det ett visst hopp och en tro om att myndigheten ska få medel till att fortsätta almsjukebekämpningen på Gotland.

För alla de fastighetsägare som, ofta år efter år, måste ta ned sina almar finns just nu ingen större tröst. Det går att vaccinera träden men det kostar mycket pengar.

– Vi vill att man ska veta att det gjort skillnad och avverkningen har gett resultat för smittobegränsningen. Och tack vare forskningen så kan det dyka upp sätt att bättre komma åt sjukdomen. Tills dess är det vi gör nu det bästa, säger Karin Wågström.

Unik bekämpning

Almsjuka, eller holländsk almsjuka, är en så kallad vissnesjukdom som orsakas av en svamp inom släktet Ophiostoma. Spridningen sker med almsplintborrar som är olika arter av Scolytus. I Sverige är sjukdomen så pass spridd att det bara är på Gotland som man fortfarande bekämpar den aktivt.

Sjukdomen kan ta död på en alm inom några veckor.

Så känner du igen den

Titta efter vissna grenar och kvistar. Almsplintborren gnager bark i de tunna grenarna och sprider då almsjukesvampen. Snart ”flaggar” trädet med gula eller bruna löv i de drabbade grenarna och efterhand så dör hela trädet. Ofta kan man se det redan i juni.

Källa: Jorsbruksverket/Skogsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om