Tjejerna vågar inte ta mer mat

Att våga äta sig mätt borde vara en självklarhet. Men det är det inte, visar en enkät som Wisbygymnasiets elever deltagit i. ”Man måste förtjäna sin måltid”, säger Olivia Qvist.

Johanna Hörsne-Malmborg, Olivia Qvist och Siri Lordh-Slinger upplever att de har ett sunt förhållande till matl, men även de kan komma på sig själva med att inte våga ta mer mat i skolmatsalen.

Johanna Hörsne-Malmborg, Olivia Qvist och Siri Lordh-Slinger upplever att de har ett sunt förhållande till matl, men även de kan komma på sig själva med att inte våga ta mer mat i skolmatsalen.

Foto: David Skoog

Ungas psykiska hälsa2019-01-10 07:05

För drygt sex veckor sedan gav läraren Jerry Jacobsson sina elever i årskurs två på samhällsprogrammet på Wisbygymnasiet i uppgift genomföra enkäter bland skolans elever gällande psykisk hälsa. Resultatet är på många sätt chockerande för både elever och lärare. En undersökning som väckte många tankar var den om ungas relation till och tankar kring mat, som genomfördes av Siri Lordh-Slinger, Olivia Qvist och Johanna Hörsne-Malmborg.

– Jag frågade mina vänner om det hänt att de låtit bli att ta mer mat i skolan för att de inte vågat, och alla höll med. Det blev en ögonöppnare, säger Olivia Qvist.

– Vi vill visa att man kan ha problem med mat utan att ha en diagnostiserad ätstörning, säger Johanna Hörsne-Malmborg.

135 elever svarade på deras enkät, och av dem svarade 34 procent av alla tjejer och 16 procent av killar att de låtit bli att ta mer mat även om de velat.

– Det är vanligare än man tror. Det har blivit så vanligt att man inte reagerar, säger Siri Lordh-Slinger.

– Man går aldrig och hämtar mer mat själv, om man gör det väntar man tills någon mer säger att den vill ha mer. Säger ingen det så går man inte och tar mer, konstaterar Johanna Hörsne-Malmborg.

De kan även uppleva en viss prestige i att bli mätt av en liten portion.

– Problemet är så vanligt men ändå så dolt, säger Olivia Qvist.

Undersökningen visar även att 34 procent av de svarande har försökt göra sig av med maten genom att kräkas eller träna med syfte att bränna det man just fått i sig.

– Så att man kompenserar upp för det man just ätit. Man måste förtjäna sin måltid, säger Olivia Qvist.

I sociala medier talas det mycket om "cheat meals" och "cheat days", där man äter en stor mängd onyttigheter en specifik dag efter att man svultit sig ett visst antal dagar.

– Det är inte hälsosamt, säger Siri Lordh-Slinger.

Det osunda synsättet på mat tror Siri, Olivia och Johanna är något som unga tjejer ärver av föräldrar och andra vuxna i deras närhet.

– Hur vuxna förhåller sig till mat har större betydelse än vad man tror. Föräldrar får gärna äta hälsosamt, men prata inte om era viktproblem framför barnen, säger Olivia Qvist.

– Ja, det sätter djupare spår än vad de vuxna tror, säger Johanna Hörsne-Malmborg.

En annan lösning för att minska vikthetsen bland unga kan vara att avfölja personer i sociala medier som påverkar ens självbild negativt.

– Det man inte vet mår man inte dåligt av, säger Johanna Hörsne-Malmborg.

Så genomfördes enkäterna

Klassen genomförde totalt tolv enkäter med mellan 80 och 140 respondenter.

De svarande var mellan 16 och 18 år.

Ämnen som undersökningarna behandlade var ungdomars relationer till mat och ätstörningar, sexuella trakasserier via nätet, prestationsångest, sexuella övergrepp och trakasserier, användande av sociala medier, skolstress och idrott, sömn och idrott, prestationsångest i skolan och inom idrotten, droganvändning, alkoholvanor, sexuella övergrepp i omklädningsrum samt hur skolgången påverkas om man har föräldrar som separerat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om