De digitala nationella proven ställs in, vilket skapar stor ilska hos gotländska redan hårt pressade lärare.
I vår skulle det vara premiär för digitala nationella prov – men i slutet av veckan kom beskedet från Skolverket att planerna skrotas.
Allvarliga brister i systemet har upptäckts, och frågan har väckt skarpa reaktioner i hela landet.
”De uppgifter som har kommit under dagen är mycket allvarliga. Jag har redan kallat till mig Skolverkets generaldirektör för att förhöra mig om vad som hänt och vilka åtgärder de vidtar på kort och lång sikt. Nu är det självklart än mer angeläget att få höra hur de planerar att agera framöver, och jag utesluter i dagsläget ingenting”, har skolministern Lotta Edholm (L) sagt till TT.
På tisdag i nästa vecka ska de nationella proven inledas för elever i årskurs sex, och nu står många lärare inför osäkra förutsättningar.
Och Skolverkets hantering upprör.
– Tänk vad pengar de har kastat i sjön. Först 697 miljoner kronor, nu ska de lägga 150 miljoner till. Vi vet hur det är, bara indragningar hela tiden i skolan. Vi har inte bett om de digitala nationella proven, säger Ingmarie Luks, lärare för svenska i andraspråk på mellanstadiet på Gråboskolan.
Hon osar lika hett som den kopiator på skolan där nu redan pressade lärare tvingas skriva ut nya prov till sina elever manuellt. Extremt hög sjukfrånvaro påverkar redan i dag lärarnas arbetsmiljö.
– Jag är förbannad. Jag tycker att det här är ett hån mot oss lärare. Det är klart att det blir merjobb. Nu sa vi kopiera ersättningsprov. För vi lärare gör väl ingenting – tycker Skolverket, säger Ingmarie Luks.
Skolverkets hantering av de nationella proven är ett haveri som påverkar redan hårt pressade lärare. Det menar Ingmarie Luks och Monica Lindby, lärare på Gråboskolan i Visby.
Även den ekonomiska effekten på landets skolor vill hon låta utreda.
– Jag känner att man måste ställa någon till svars för det här. Det ska inte bara få sippra ut nästan en miljard mellan fingrarna, säger Ingmarie Luks.
Linda Rung, ordförande och huvudskyddsombud på Sverige Lärare Gotland, säger att öns lärare har arbetat "stenhårt" i förberedelserna inför omställningen till digitala prov.
– Jag tror att många känner att luften gick ur lite. Man har verkligen ansträngt sig, försökt och har lagt ned otroligt mycket tid på det. Det blir ett antiklimax, säger Linda Rung.
Vilka reaktioner möts ni av från lärare?
– Frustration, framför allt. Sen Skolverket gick ut med det här förra veckan har de kommit med olika information. Det har växlat från en stund till en annan. Är det ersättningsprov som ska göras? Eller är det inte det? Det har varit otroligt mycket information som har bytts från dag till dag, och det gör att man blir lite trött som lärare.
Linda Rung, ordförande på ön för Sveriges lärare, jobbar också på Solklintsskolan i Slite.
Rung, som också lärare på Solklintskolan i Slite, säger att hon tidigt såg att den nya provplattformen var undermålig.
– Så många miljoner kronor som har lagts på det här, och så funkar det inte. När jag gick in i plattformen första gången i januari insåg jag att det här var så otroligt... Jag vet inte vad man ska använda för ord, men man backade in i framtiden på något vis. Plattformen kändes inte användarvänlig, och den kändes inte klart och tydligt.
– Jag vetetusan var de har hittat den där plattformen nånstans.
Hur tycker ni att Skolverket har hanterat den här situationen?
– Det skulle ha varit testkört innan man går ut och säger att något ska genomföras. Som lärare, som ska genomföra digitala prov, hade jag förväntat mig att jag behöver lära mig systemet, men att det ska fungera.
– Jag förstår inte hur man kan lansera något som inte är funktionsdugligt. Det tänker jag är totalt urkasst.
Rung säger vidare att hon vet flera skolor som gjort sig redo för att använda eventuella ersättningsprov.
Hur mycket merarbete som krävs skiljer sig från skola till skola. Ju större klass – desto mer.
– Förut har man fått proven utskickade och öppnat den där kartongen på provdagen, och delat ut till eleverna. Det här extra, att någon ska stå och kopiera och förbereda allt, tycker jag är uruselt. Det ska inte behövas, det borde Skolverket ha sett till att det fanns enligt gammal modell, säger Linda Rung, som tycker att man hade kunnat ställa in proven för årskurs sex.
– Det hade inte gjort något. Nu säger de som bestämmer om vår skola att vi måste använda de här proven för vår betygssättning. Personligen tycker jag inte att det är av vikt, det finns andra bedömningsstöd att använda om man är osäker vid betygsättning, säger Linda Rung.
Skolverkets digitala prov blev det ingenting av med. Nu väntar papper och penna.
För Jan Wahlén, projektledare för de digitala nationella proven på Region Gotlands utbildnings- och arbetslivsförvaltning, var förra veckans besked från Skolverket tufft.
Han har arbetat intensivt med frågan i över ett års tid, och säger att "luften gick ur en".
– Det har lagts ned otroligt mycket tid. Alla lärare som håller i prov har genomgått en webbutbildning, kurser, och jag har varit ute på i stort sett alla skolor för träffar och instruktioner.
– Allt försvinner över en natt och så ska man göra på ett annorlunda sätt. Det har varit otroligt jobbigt.
Jan Wahlén, projektledare på regionen för de digitala nationella proven.
Wahlén säger att regionen nu försöker att ge så mycket stöd som möjligt till lärarna på ön, och att ett intensivt arbete har pågått sen i fredags. I sitt arbete möter han oro och uppgivenhet.
Haveriet från Skolverket har lett till en oro om stress för lärarna, som "de absolut inte behövde".
– Det är suck och stön och "vad är det här?" De har ju lagt ned ett jättejobb och har en tuff situation redan innan det här.
– Meningen med de digitala proven var att de skulle minska arbetsbelastningen för lärarna, men det har vi inte sett i år, kan man ju säga, säger Wahlén.