Ögonfärgen är orange och hela paddan är en vacker skapelse att beskåda i ficklampornas sken.
Det kväker och plaskar i de gotländska våtmarkerna just nu. Det är paddor som vaknat till liv i vårsolen och ljumma kvällar gör sig redo för att para sig.
Gropen i Träkumla, sandtaget som sommartid är populärt badställe för barnfamiljer, har en rejäl stam av paddor. Där faller tyvärr ett stort antal offer för trafiken i skymningen och på natten. Svarta fläckar i vägbanans asfalt är det enda som återstår på morgonen.
– De vandrar från sina övervintringsplatser och då blir det tyvärr så att de måste korsa vägar, säger David Lundgren, naturvårdsbiolog hos länsstyrelsen på Gotland.
Kväkandet hörs på långt håll när paddorna sjunger sin kärlekssång. I sommar kommer nya paddor att lämna yngelstadiet och krypa upp på land.
Han konstaterar att alla grod- och kräldjur, inklusive paddor, egentligen är skyddade av lagen och fridlysta. Att sänka farten, framför allt i skymningen och nattetid när paddorna är som mest aktiva, kan rädda dem. David Lundgren menar också att tillfälliga skyltar skulle kunna användas, för att uppmärksamma bilister under paddornas vandringstid.
– Det har jag sett på fastlandet, säger han.
Mellan vassen och strandkanten simmar hanar och honor i stora antal för att locka till sig varandra och para sig. Snart fylls öns dammar och vattendrag av rom och yngel.
Dagtid är de svåra att se, men när mörkret har lagt sig kommer de krypande från alla håll för att ta sig ner i vattnet där de parar sig.
Att med hjälp av en pannlampa smyga fram längs gotländska vattendrag för att spana på simmande paddor är en spännande upplevelse.
Ett upprop på Facebook har fått stor spridning. Bakom det finns Caroline Bernander, biolog som tidigare har arbetat med naturvård hos länsstyrelsen i tjugo år.
– Jag har fått stort gensvar, många engagerar sig och det är fantastiskt, säger hon.
Att se de dödade paddorna känns jobbigt, menar hon, där fåglar ofta snabbt hinner äta upp resterna.
– Jag tror att många människor hade fått ont i magen om de såg inälvshögarna, säger Caroline Bernander och uppmanar alla att hjälpa till, för att undvika fler överkörda paddor.
Biologen Caroline Bernander fascineras av kräldjur och uppmanar alla som kan att hjälpa till för att inte fler paddor ska falla offer för trafiken. Sakta ner farten, och hjälp dem över i skymningen, är hennes råd.
Sänkt fart där man vet att dammar ligger nära vägen kan vara ett sätt. Men också att handgripligen göra vad man kan, försedd med ficklampa och självklart i reflexväst för sin egen trygghet:
– Bor man i närheten får man jättegärna gå ut med ficklampa och försöka rädda dem genom att hjälpa dem över vägen. Man vet ju vart de ska, säger hon.
En stor gammal padda har stannat upp på asfalten på bilvägen. Bara turen gör att den har klarat livet hittills.
Sandgropen i Träkuma kryllar just nu av paddor. När mörkret lägger sig spelar de, om kvällarna är ljumma.
Storleken varierar mellan hanar och honor, de stannar ofta upp i en pannlampas sken och låter sig beskådas på nära håll.
Att passa på innan parningstiden är över och ge sig ut för att titta och lyssna på skådespelet, menar Caroline Bernander, är en upplevelse.
– Det är fantastiskt, det här är djur som man annars inte ser så ofta, säger hon.
Hos länsstyrelsen förbereds just nu för att rädda en annan paddart, den grönfläckiga paddan, som försvann från Gotland på 1960-talet.
– Det är spännande, vi ska börja i år att plantera in den, säger David Lundgren och berättar att det är platser vid Barshageudd på Sudret, i Grötlingbo och i Eke, som ska få flera tusen yngel i vattendrag under försommaren.