Gotland dog show blev succé. Det menar en nöjd Carina Eskelin från arrangören Gotlands kennelklubb, själv förälskad i taxar med fem egna av rasen.
Att välja rätt ras när man skaffar hund är A och O. Då är Gotland dog show det perfekta tillfället för att ta reda på mer och träffa både hundar och ägare av de flesta raser. Det menar Carina Eskelin, ordförande i arrangerande Gotlands kennelklubb.
Korta ben eller långa, långhåriga eller korthåriga, Gotland dog show har plats för alla raser och modeller av hundar, där en rosett och gott betyg från domaren hägrar.
Carina Eskelin, ordförande i arrangerande Gotlands kennelklubb, menar att Gotland dog show är ett perfekt tillfälle för den som inte har hund att komma och titta på olika raser och att prata med ägarna.
– Det här är ett event där vi har samma intresse och pratar hund, men du behöver inte alls ha egen hund för att komma hit, säger hon.
Med 1 068 anmälda hundar till lördagen och 1 071 till söndagen krävdes hela 15 domare och ett tajt schema i domarringarna.
– Vi är superglada, det är mer än vi hade förväntat oss, säger hon.
Gotland dog show lockade många utställare och hundar från andra länder. Här visar Marita Yliknuussi från Finland pudeln "Freya" för domaren.
Wenche Elgesem och hennes grand danois Micko hade kört tvärs genom Sverige för att ta sig från Norge till Gotland. Klart värt resan, menar hon.
– Det är tolv år sedan jag var på Gotland senast och så väldigt trevligt här, säger hon och berättar att Micko bara är 18 månader, men redan väger 80 kilo, mer än henne själv:
– Jag är inte säker, men jag hoppas det, säger hon.
Wenche Elgesem och Micko har åkt ända från Norge för att försöka knipa ett internationellt certifikat. Micko väger 80 kilo och äter som en häst, vilket Wenche också haft innan hon skaffade grand danois.
Hur mycket en så stor hund äter, menar Wenche Elgesem, ska man inte räkna på i pengar.
– Jag hade häst innan och grand danois är mycket billigare, säger hon.
Dandy har precis fått sina tänder rengjorda från tandsten och Mylene Väringstad är redo att visa upp sin italienska vinthund.
Till den lättare skalan viktmässigt hör italienska vinthunden Dandy, även han från Norge och bara drygt fem kilo tung.
– Att ta bort tandsten är viktigt, speciellt på små hundar som har nära till magen och därför lätt får plack, säger Mylene Väringstad och petar med ett vasst verktyg medan Dandys snällt visar upp sina tänder.
Att inte bara ha en hund utan flera av samma ras är något som Emelie Lök från Rättvik anammat.
– Ju fler man har desto bättre. Har man skaffat en beagle vill man gärna skaffa flera, säger hon med ett helt koppel fullt av hundar.
Ett helt koppel beaglar hade Emelie Lök med sig till Gotland från Rättvik. Som små clowner och härliga sällskapshundar, beskriver hon dem.
Rasen, som hon använder till rådjursjakt och jakt på hare, menar hon också är den perfekta sällskapshunden.
– De är så personliga och som små clowner, väldigt härliga hundar.
"Excellent", säger domaren Per Lundström om Carina Johanssons hund av rasen lhasa apso, ovanlig i Sverige med bara ett hundratal och hemmahörande i tibetanska kloster.
Med katalognummer 402 har Carina Johansson kammat sin tibetanska klosterhund av rasen lhasa apso noga, och hon får bästa betyg av domaren Per Lundström:
– Excellent, säger han och berättar att det i Sverige bara finns omkring ett hundratal av rasen.
Kungen af Gråbo. Så kallar matte Towe Pettersson sin ungerska vallhund av rasen puli. Han lystrar också till namnen Buz och Bullen, och älskar att rulla sig i sin speciella päls.
På en bänk intill vilar Towe Pettersson och berättar att hon aldrig kammar sin ungerska vallhund Buz, även kallad Kungen af Gråbo. Han rullar sig nöjt i gräset medan hans märkliga flätade päls fylls av torrt gräs.
– Det brukar bli en halvtimme i soffan varje kväll med att plocka ur pinnar. Myrstackar är inte roligt heller, säger hon.