Trycket på bostadsbolagets störningsjour under kvällar nätter och helger har ökat, något som kan förklaras med den utökade tillgängligheten hos jouren på landet.
Men marknadschefen Arild Kleven tror också att benägenheten att höra av sig har ökat, hyresgästerna är bättre på att kräva sina rättigheter.
2014 hade Gotlandshem dessutom ett ökat antal avhysningsärenden av hyresgäster som inte skött sig.
– Det handlar egentligen inte om någon skillnad i trend som sådan, utan sammanföll med ett antal ärenden som hållit på en längre tid. Det kan vara att man till exempel missköter sitt boende för att man mår dåligt och inte mäktar med att hålla ordning runt sig, säger Arild Kleven.
Inte sällan har ärendena en lång bakgrund av klagomål från grannar.
En hyresgäst i Gotlandshem som GT pratat med och som vi valt att hålla anonym, tycker att störningsjouren är för passiv. Hon har i flera månaders tid mått mycket dåligt över störningar i form av trakasserier från en av sina närmaste grannar, en person som ringer hem till henne flera nätter och tidiga morgnar i veckan.
Kvinnan, som är äldre och svag på grund av sjukdom, berättar att grannen också smäller av skott i lägen-heten som låter som smärre bomber.
– Jag har knappt energi att ringa Gotlandshem, men jag vet inte vad jag ska göra. Han (grannen) har bestämt sig för att jag inte ska få sova.
Hon har bott i bostadsområdet i 15 år. Under de fem år som grannen bott där har det varit mycket festande. Men hon har aldrig ringt och klagat på det.
– Vi har aldrig ens pratat med varandra. Och jag har heller inte uppfattat mig som hotad av honom tidigare, tills nu i höstas när han började ringa efter att jag ringt jouren en natt när de första smällarna hördes.
– De säger att de ska ringa och prata med mannen. Men det har ju inte hjälpt.
Både väktare och polis har ryckt ut flera gånger och pratat med mannen. Men då har det varit lugnt och kvinnan känner sig handfallen då ingen av de andra grannarna säger ifrån.
Gotlandshems marknadschef kan inte gå in på det enskilda ärendet men säger att sådana här fall är något som alla hyresvärdar brottas med.
– Vi har ett väldigt bra lag- och regelverk i Sverige som skyddar hyresgästen och hyresrätten. I grunden är det jättebra. Samtidigt har vi som hyresvärd ett väldigt stort ansvar att öka trygghetsarbetet, som att synas i området och arbeta förebyggande, säger Arild Kleven som uppmuntrar att hyresgästerna hör av sig angående störningar.
– Jag tycker inte att de ens gör det de kan. De kan väl i alla fall skicka ett skriftigt brev och en varning om att man kan bli uppsagd om man stör på det här viset, säger kvinnan som varken har ork eller känner någon mening med att polisanmäla.
– Vi kan inte vara polis på något sätt och det är viktigt att man skiljer på vad man kan göra. Det är ofta ganska nedslående att höra för de som ringer oss – att vi inte kan göra så mycket. Det gäller särskilt fall kring infekterade grannrelationer. Men vi försöker och vi erbjuder att gå in och mäkla och uppmuntrar till en dialog, säger Arild Kleven.
Den kvinnliga hyresgästen hoppas och tror att andra drabbade kommer att känna igen sig i hennes berättelse.
– Mitt fall är nog ganska unikt. Men jag tror att många har stökiga grannar, med mycket fylla och stök, men som inte vågar anmäla i rädsla att få grannen efter sig.