Det har varit en tuff start på våren för öns bönder. Förra månaden kom det, enligt SMHI, bara fem procents nederbörd jämfört med en vanlig aprilmånad på Gotland. Och nu börjar många fundera på hur man ska tackla ännu en torr sommar.
För tre år sedan köpte paret Johan och Marja Nikkels mjölkgården Garde Frindarve. Här har 540 kor producerat ekomjölk fram till i maj. Nu går det inte längre.
– Vi talar mycket om torkan förra året, men vi har glömt allt regn som föll på hösten året innan. Det innebar att vi förlorade den sista skörden, berättar Marja Nikkels.
– Vi hade inget lager förra året och sen kom torkan.
Hur löste ni situationen?
– Vi fick köpa foder från Estland. Jag vet inte på rak arm eller vill inte veta hur mycket det kostade. Men det handlar om mycket pengar. Transporterna var väldigt dyra.
Tack vare en hjälpsam bank och krisstöd från EU och Arla har man lyckats hålla näsan ovanför vattenytan, men den torra och kalla våren har lett till att paret Nikkels nu tvingas sluta producera ekomjölk och övergå till att leverera konventionell mjölk.
– Det är två och en halv gång så dyrt att köpa ekologiskt kraftfoder som vanligt. Det går inte längre om vi ska överleva, konstaterar Marja.
I ladugårdarna står korna ännu inne och måste utfodras. I vanliga fall släpps korna ut i slutet av april, men gräset har inte växt tillräckligt. Korna skulle göra slut på allt bete på ett par timmar säger Marja.
Vad händer om torkan består?
– Det känns läskigt att tänka så, men skulle det bli samma torka i sommar får vi kanske sälja kor till slakt.
På norra Gotland i Othem ser det inte ljusare ut. Robert Ansin på Gotlands mjölk AB berättar att man troligen får skjuta på första skörden. På gården finns 500 kor. Enligt Robert drabbades man inte så hårt förra sommaren tack vare att man hade ett foderlager sedan året innan. Nu är dock lagret tömt och kommer det inget regn snart blir det problem.
– Det ser ju inte så bra ut. Om värmen och regnet inte kommer snart blir korna utan mat och det kan bli katastrof. Då kan vi behöva slakta.
I år slog Hoburg det gamla nederbördsrekordet med endast 1,6 millimeter regn i april 1974. I år kom det bara 0,1 millimeter. På lammgården Västergårde Lantbruk AB i Sundre följer Henrik Wilson väder-apparna och hoppas.
– Man stirrar sig blind på prognoserna. Ibland utlovas regn, men så kommer det bara några droppar. Det är knäckande.
Djuren har släppts ut på bete, men i vissa fållor krävs stödutfodring. Första skörden är försenad och kan troligen inte påbörjas förrän i slutet av maj. Kvalitet och mängd hänger helt på värmen och nederbörden.
– Man tänker på det hela tiden. Torkan kom så tidigt i år. Än så länge sitter vi inte på pottkanten, men tanken på att vi skulle kunna hamna i läget där vi inte har foder till djuren är hemsk.
Västergårde är KRAV-certifierad. Efter förra årets torka fick man dispens och kunde dryga ut med konventionellt foder. Men besättningen på 300 lamm har minskats till 200 djur.
– Vi fick nio millimeter i måndags. Det är bättre än ingenting, men nu behöver vi minst 100 millimeter.
På Gotlands Slagteri AB känner man till problematiken.
– Vi hör att det finns en oro och många har inte någon reserv i år. Regn står högt på önskelistan, säger platschef Fredrik Sundblad.
På slakteriet har man förberett sig för ännu en torr sommar och redan nu gjort ett utskick där bönderna ombeds se över om man har slaktmogna djur i besättningen. Hösten är i stort sett fulltecknad.
– Om man har djur som kan slaktas nu blir det lättare att hantera. Smäller det till och blir panik i höst blir det inte bra.
Än så länge är det dock inte så många som hört av sig.
– Det är alltid en avvägning och alla hoppas förstås att nederbörden ska komma.
Även på Visby mejeri hoppas man på regn. 146 gotländska mjölkbönder levererar mjölk hit, nio av dem är ekologiska mjölkbönder.
– Vi har tappat två efter torkan i fjol, men det kommer inte att bli brist på ekomjölk i butikerna, utlovar mejerichef Magnus Dahlbom.
– Men, jag ser en stor risk med den första vallskörden. Det ser faktiskt värre ut än i fjol. Det kan skapa stora problem för bönderna kostnadsmässigt om de måste köpa in mer kraftfoder.
Förra året befarade man att produktionen av mjölk skulle sjunka rejält.
– Det blev cirka 133 miljoner kilo mjölk i fjol, en minskning med cirka tre procent. Så det var inte så stor nedgång som vi trodde.