Det är sällan uppgifter om antal traktorer per capita presenteras, men nu har lantbrukets affärstidning ATL gjort en sammanställning. Vid årsskiftet fanns 5 866 traktorer registrerade på Gotland, vilket räcker för att ge ön en ohotad tätplats.
En förklaring till den positionen är att gotländska traktorer bara i undantagsfall hamnar på skroten. De fortsätter att rulla, år efter år, och när de rullat färdigt kan de användas för stationärt bruk hemma på gården. Vedkapning till exempel.
Att traktorerna på Gotland blir gamla visar Transportstyrelsens fordonsregister. Vanligaste årsmodellen är 1976. Det finns 198 stycken 40-åriga traktorer på Gotland.
– Det är inte så konstigt. Just då fick bönderna investeringsbidrag och många satsade på en ny traktor. Det såldes 369 traktorer på ön 1976, säger Johannes Calamnius som tror att fler än de 198 registrerade fortfarande är i tjänst.
Johannes Calamnius i Stenkyrka är en av öns många traktorentusiaster. 1995 tog han initiativ till att bilda Gotland veterantraktorklubb. Det kom 40 till första mötet. I dag har klubben 160 medlemmar och man laddar som bäst upp för årets traktorrally som körs i trakterna kring Roma den 28 maj. Då lär man få se en och annan Massey Ferguson, som tillverkade den omåttligt populära ”Grållen”.
Johannes har själv 13 traktorer, varav flertalet är körbara.
För att få en bild av traktorernas utveckling kör vi ut en alldeles ny traktor på ett fält och parkerar en av årsmodell 1949 bredvid.
Gamla traktorer är personligheter, påpekar Johannes Calamnius:
– De ska ha chokas och gasas exakt rätt för att må bra. Men den här är den som jag litar mest på, den startar alltid snällt.
Ett säljargument för 1949 års modell var en ”cushion seat”, alltså ett vadderat säte som innebar att man slapp de hårda stålsitsarna som slitit hårt på många bonderyggar. Med 22 hästkrafter och en vikt på drygt ett ton var det en förhållandevis liten traktor, men populär eftersom den hade en hydraulisk lyft som underlättade hanteringen av redskap. Modellen kostade 11 000 kronor (nära 200 000 kronor i dagens penningvärde).
Bredvid årets modell ser den väldigt liten ut. 2016 års modell 6215R av John Deere väger nästan åtta gånger så mycket och har mer än tio gånger starkare motor. Men så mycket traktor kostar förstås en hel del, omkring 1,5 miljoner kronor.
Ett annat mått på skillnaden mellan traktorerna är hur lång tid det skulle ta att plöja fältet vi ställt upp dem på.
– Fältet är nog ett tunnland. 1949 års modell orkade inte dra mer än en enskärig plog. Började man vid sju på morgonen fick man nog hålla på en bra bit in på eftermiddagen innan man var klar, säger Johannes och berättar att med hans traktor från 1983 skulle man bli klar på förmiddagen med en fyrskärig plog.
– Med den nyaste traktorn skulle man klara fältet på en timme med en sexskärig växelplog, säger han.
Den nya traktorns luftkonditionerade hytt är mer som ett kontrollrum, med joystick, bildskärm och en massa andra spakar. Föraren sitter bekvämt i ett luftfjädrat säte.
Men snart behövs det kanske inget säte alls. Med signaler från satelliter kan traktorn styras exakt, och den tekniken kan ersätta föraren helt.
– Det går redan att fjärrstyra traktorer, exempelvis kan föraren av en skördetröska styra en traktor som kör bredvid. Av säkerhetsskäl måste det sitta någon i traktorn, men han kan ju ägna sig åt att dricka kaffe eller läsa tidningen, berättar Johannes Calamnius.