Luftvärnet försvarade mot ett simulerat drönaranfall över Tofta skjutfält.
Efter Rysslands invasion av Ukraina har drönare blivit ett alltmer angeläget vapen inom modern krigföring. Och nu har FMV – försvarets materielverk – tillsammans med Försvarsmakten och svensk industri, utvecklat ett nytt system för att försvara mot just anfall med drönare.
Försvaret ska, med hjälp av sensorer, kunna upptäcka drönare i god tid, för att sedan skjuta ner dem på såväl kort som långt avstånd.
Luftvärnet Tridon Mk-2 är effektivt mot drönare.
Hotet från drönare sträcker sig över hela stridsfältet och de kan slå ut näst intill all förmåga.
Enligt FMV är det projektets genomförande som är det banbrytande inslaget, snarare än några tekniska framsteg. Genomförandet skapar snabb växelverkan mellan militärens ledningscentral och vapensystem.
Möjligheten att testa systemen mot verkliga hot på Tofta skjutfält har varit en central del i försvarets metodutveckling.
Försvarsmaktens överbefälhavare Michael Claesson var på strålande humör efter att Operation Gute avslutats.
Operation Gute 2025.
Operation Gute anses enligt FMV vara unikt sett till dess omfattning och bredd.
Och systemet ska, enligt försvaret, ha utvecklats i rekordfart för att få i gång processen mot just drönarhotet.
Ett pansarfordon blåste på under uppvisningen.
Krutrök över Tofta skjutfält.
Spår av luftvärnssystem på Tofta Skjutfält.
En som deltog i Operation Gute var 20-åriga Helmer Berglund. När krutröken lagt sig beskrev han sin roll för Helagotland.
– Jag har suttit på ledningscentralen och gett order till vapensystemet, säger han och fortsätter:
– Genom information från alla sensorer kan jag dra slutsatser om vilka vapensystem som ska skjuta på vilket mål.
Helmer Berglund ger order till vapensystemen som ska skydda mot drönarhotet.
Helmer Berglund visar stolt upp sitt diplom efter Operation Gute.
Soldater från P18.