Varje år genomförs ett test av hur lätte eller svårt det är att ta sig fram för räddningstjänst och varutransporter i Visby centrum. Alla butiker uppmanas ställa ut sina skyltar och ställningar och sedan blir det köra av.
– Det är extremt viktigt att vi kommer fram och inte sinkas, berättar Jeroen Hartings, styrkeledare inom Räddningstjänsten.
– Om vi upptäcker akuta hinder går vi in och snackar med butiksägarna direkt. Varje sekund är viktig i vårat arbete.
Nytt för i år var också att tillgängligheten för de med funktionshinder skulle ses över. På plats i stan fanns ett 20-tal medlemmar från olika handikappföreningar som är samlade i paraplyorganisationen Funiksam.
– Det är ett samarbete med Visby centrum och första gången vi gör det på det här sättet, berättar Roland Sundelin, ordförande i Funkisam.
– Vårt mål i år är att få bort alla lätta hinder. Kanske flytta blomkrukor och skyltar, åtgärder som inte kostar så mycket. Vi söker inte konfrontation utan dialog med företagarna.
Vad har ni stött på för reaktioner?
– Det har förbättrats avsevärt. Så fort vi talar om tillgänglighet i dag vill alla vara med och det känns väldigt bra.
Maud Åkesson är helt blind i dag, men såg tidigare. Hon och ledarhunden Ziri ville vara med för att lyfta frågan.
– Visby är en besvärlig stad. Jag har stor hjälp av min ledarhund, men jag måste kunna vägen själv så jag vet vart jag är på väg. Men jag känner ju Visby sedan tidigare.
Behövs det sådana här tester av tillgängligheten?
– Ja. Folk är nog ganska medvetna, men så glöms det bort och det kanske kommer nytt folk till affären som kanske inte har kunskapen. Det här kan väcka en del tankar.
Under torsdagen hade Funkisam bokat in fem besök hos olika butiker och kaféer i Visby. Första stoppet blev Gotlands strumpfabrik på S:t Hansgatan där butikens ägare Ulrika Ek tog emot.
Hon fick instruktioner om att plocka fram skyltar och blomkrukor så att det såg ut som vanligt utanför butiken.
– Jag förstå att många av er inte kommer in här, men det är det jag vill ha hjälp med, säger Ulrika Ek till församlingen.
Det blev genast diskussion om skenor skulle kunna möjliggöra för rullstolar att ta sig in. Roland Sundelin som själv kör trehjuling föreslog en ramp, något Ulrika Ek genast nappade på.
– Jag tycker det här är ett jättebra initiativ. Hade jag försökt att göra allt tillgängligt själv hade jag fått gissa och säkert tänkt fel och så hade det kostat skjortan. Nu har jag fått enkla konkreta råd.
Helagotland.ses reporter fick själv prova på att ta sig fram i butiken med specialglasögon. Gösta Karlsson, ordförande i SRF Gotland, har en näthinnesjukdom som stadigt försämras. Glasögonen gör att man ser ungefär lika lite som Gösta Karlsson.
– Vilka luftsteg du tar, kommenterar Göstas ledsagare.
– Men det är bra att du tar tag i väggen! Om du går så där framåtlutad slår du lätt i huvudet!
Och faktum är att uppdraget är riktigt besvärligt. Synen är nästan obefintlig i glasögonen.
– Vår tanke är att vi ska dela ut en dekal till företag som vi samarbetar med. Vi kan inte certifiera någon, vi kan bara rekommendera lokalen som tillgänglig. Vi vill ju ha en världsarvstad som är tillgänglig, avslutar Roland Sundelin.