Biologiska klockan ? urgammal
Gav en fördel i jakten på mat, vid parning och för att undvika rovdjur.
Den biologiska dygnsrytmen brukar kallas för den cirkadiska rytmen och är sannolikt lika gammal som livet självt. Den styrs av skiften mellan ljus och mörker, och har observerats hos både växter och djur, men även hos svampar och bakterier.
Dygnsrytmen har sannolikt utvecklats för att den gav en fördel i jakten på mat, vid parning och för att undvika rovdjur.
Redan på 1700-talet visste man att växter har ett tydligt tidsbundet beteende. Även i helt mörka rum fäller de in och ut sina blad på natten och på morgonen och de kan i förväg vända sig i den riktning där solen snart väntas gå upp.
Dålig sömn kan bidra till fetma
Den cirkadiska rytmen påverkar mängder av biologiska processer genom att samordna kroppens utsöndring av hormoner som i många fall ökar under olika skeden av nattsömnen i en bestämd ordning. Under sömn ökar till exempel kroppens produktion av tillväxthormon, av könshormonet testosteron och av antiinflammatoriskt kortisol.
Sömnhormonet melatonin är jätteviktigt för att vår inre klocka ska hålla tiden. Melatonin produceras i tallkottskörteln och ökar på kvällen, toppar runt midnatt och sjunker på morgonen.
Även aptit och törst påverkas av den cirkadiska rytmen. Hormonet leptin som minskar hungerkänslor utsöndras framför allt när vi sover.
Vid kort sömn minskar därför leptinhalten i kroppen medan halterna av det närbesläktade hormonet grehlin, som ökar aptiten, stiger. Sömnproblem anses därför kunna bidra till överätande och fetma.
Hypotalamus rättar din dygnsrytm
Det biologiska dygnet är häpnadsväckande lika hos alla människor: 24 timmar och 11 minuter, plus/minus 16 minuter.
Det har gjorts beräkningar som visar att det biologiska dygnet är häpnadsväckande lika hos alla människor: 24 timmar och 11 minuter, plus/minus 16 minuter. Däremot kan tidpunkten för när den biologiska natten infaller variera något.
Det lilla felet i förhållande till dygnets längd korrigeras varje dag genom att ögat registrerar solljuset och skickar vidare informationen till en cellkärna i hjärnans hypotalamus som ansvarar för att hålla takten. Skulle detta centrum i hjärnan skadas slås dygnsrytmen ut vilket utlöser sömnrubbningar och även har kopplats till bipolär sjukdom.
Även tarmbakterierna följer schema
Små biologiska urverk finns inbyggda i många av kroppens celler, inte minst i levern och i fettvävnaden. De håller själva ordning på tiden men får hjälp att synkroniseras av hjärnan.
En märklig följd är att ett transplanterat organ tillfälligt kan ha en annan tideräkning än den nya kropp det hamnar i.
Nyligen rapporterade forskare också att våra tarmbakterier följer ett tidsbundet schema där vissa arbetar med olika saker på morgonen och kvällen. Vid givna biologiska tidpunkter förflyttar de sig mellan olika arbetsstationer i tarmen. En följd var att tarmbakteriernas beredskap att hjälpa oss med att bryta ned vissa giftiga ämnen var större på förmiddagen än på kvällen.
Tarmbakteriernas skiftande förmåga att bryta ned näringsämnen i maten under olika tidpunkter på dygnet undersöks nu som en tänkbar bidragande orsak till övervikt.
Fast mattid påverkar livslängd
När man åldras försvagas den cirkadiska rytmen. Det leder till ett tilltagande hormonellt kaos i kroppen då utsöndringen av olika hormoner sker lite när som helst under dygnet.
Följden blir samma som vid en jetlag: tr??tthet, förvirring och yrsel. Men problemet är större än så och tester på försöksdjur visar att de får en förkortad livstid. Lyckligtvis finns det saker att göra.
Ett bra sätt att minska en jetlag är att i förväg börja äta måltiderna på samma tider som i ankomstlandet.
Det är inte bara ljuset som styr dygnsrytmen. Även tidpunkten för måltiderna har stor betydelse. De ska helst serveras vid samma tidpunkter varje dag och gärna under dygnets ljusa timmar.
Matens inverkan är så stark att ett bra sätt att minska en jetlag är att i förväg börja äta måltiderna på samma tider som i ankomstlandet.
Vid djurförsök har man sett att effekten för att ställa den inre klockan blir starkast om all dagens föda serveras vid ett och samma klockslag varje dag.
Ett sådant schema skapar en robust cirkadisk rytm som styr dygnsvariationen i allt från hjärtrytm till kroppstemperatur. I de råttförsök som gjorts motverkar detta cancer och inflammation och tycks även påverka djurens livslängd.