Grundskolan på Gotland har bra studieresultat. 2018 blev fler elever behöriga till gymnasiet jämfört med riket. Andelen behöriga ökade dessutom både bland pojkar och flickor, och Gotland klättrade till plats 49 i Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun”.
Det finns ändå saker som oroar. Fler flickor än pojkar klarar behörighet till gymnasiet. Men mest oroande är att det finns stora skillnader mellan skolorna. Medan 95 procent vid en skola klarar behörighet finns det en annan där bara 55 procent av eleverna når det målet. Vid en skola är andelen behöriga pojkar så låg som 35 procent.
Det finns flera förklaringar till skillnaderna. Storleken på skolorna har betydelse, visade en rapport som presenterades förra månaden.
– Vi har ett uppdrag att skapa bärkraftiga enheter. Nu ställer bristen på legitimerade lärare saken på sin spets, säger grundskolechef Torsten Flemming som påpekar att det inte finns några beslut om att ändra skolorganisationen.
– Gemensamma lokaler med skola och förskola kan vara ett sätt att skapa bärkraft. Att undersöka möjligheter med fjärrundervisning kan vara ett annat, tillägger han.
Under hösten hade grundskolan 45 obehöriga lärare. Den här terminen är de ännu fler.
– Vi har en plan för att behålla de lärare vi har och rekrytera nya. Vi samarbetar med Uppsala universitets lärarutbildningar och införandet av aspiranttjänster är en del av det som vi ska prova, säger Torsten Flemming.
Personal på skolorna med låga studieresultat pekar ofta på föräldrars och elevers inställning till skolan. Det leder ofta till bristande motivation. Skolan behöver kroka arm med samhället för att lyckas. Om fler börjar prata mer positivt om skolan får den bättre rykte och en uppåtgående spiral startar.
– Vi ska bjuda in till aktiviteter på skolan där vi beskriver skolans uppdrag och ger föräldrar möjlighet att påverka. Vi behöver även samarbeta mer med näringsliv och utvecklingsbolag, säger Torsten Flemming.
För att utjämna skillnaderna behövs en översyn av hur resurserna fördelas mellan skolorna. Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpar från och med i år en ny modell. Framöver ska sådant som föräldrarnas utbildningsnivå, elevens kön och hur länge de har bott i Sverige spela större roll.
Nästa steg är att se över det regionala stödet. Barn- och utbildningsnämnden fördelade i november 9,4 miljoner kronor i extra stöd till skolor utanför Visby.
– Vi ska tydligare fördela medel till enheter som har störst behov, för att skapa en större likvärdighet. Att dela lika är inte alltid rättvist, säger Torsten Flemming.