Strandbodsannons sände "fel signaler"

Hur mycket får en mäklare egentligen bre på i en annons och vad händer om man investerat i en bod och plötsligt får veta att den fina panelen och isolering måste rivas ut?

Anna-Lena Fritz, chef naturvårdsenheten, håller inte med om att villkoren är för högt ställda.

Anna-Lena Fritz, chef naturvårdsenheten, håller inte med om att villkoren är för högt ställda.

Foto: Tommy Söderlund

Strandskyddsdispens (GT)2018-08-08 07:00

Den strandbod i Ygne fiskeläge som GT skrivit om tidigare är ett tillsynsärende hos länsstyrelsen. Myndigheten beviljade boden strandskyddsdispens förra året, men med villkor. När den nybyggda boden för ett tag sedan lades ut till försäljning var det flera i området som reagerade på mäklarprospektet och anmälde saken till länsstyrelsen. Fönstret ut mot havet var dubbelt så stort, jämfört med de tillåtna måtten, boden var isolerad och innerväggarna panelade, vilket klart bryter mot villkoren för strandskyddsdispensen.

– Jag var i kontakt med mäklaren när annonsen var ute och sa bland annat att jag inte tyckte att han gav rätt signaler när han skrev att man har sin egen trappa ner till vattnet och egen båtplats. Vem som helst har rätt att nyttja den där trappan och lägga till med båten där. Man har inte stranden för sig själv utan den ska vara en öppen plats för alla, säger Anna-Lena Fritz, chef för naturvårdsenheten på länsstyrelsen.

I mäklarannonsen syntes också bilder på en möblerad bod, med dubbelsäng, sängbord och utanför utemöbler. Också detta bryter mot villkoren som säger att sängar och soffor inte är tillåtna. Bodarna får nyttjas för enstaka övernattningar, men ska primärt användas som förråd.

Möblerna är nu borttagna och det ska enligt säljaren bara ha handlat om styling inför försäljningen.

Men frågan är vad det skickar för signaler och hur det påverkar priset och möjligheterna för en eventuell fritidsfiskare att komma över en bod. Det är inte vem som helst som köper ett förråd för 83 000 kronor per kvadratmeter.

– En annons får inte vara vilseledande. I bland tar mäklare till knep i sin marknadsföring. Det kan handla om att man fotar en tänd brasa i en kamin som man egentligen inte får elda i och det är inte okej. I fallet med strandboden i Ygne skulle det kunna handla om att mäklaren använt falsk marknadsföring. Jag säger inte att det är så för jag har inte sett annonsen och är inte insatt i fallet, men det skulle kunna vara så, säger Emma Juvél, jurist vid Fastighetsmäklarinspektionen.

Det är inget som ni på Fastighetsmäklarinspektionen granskar av er själva?

– I vissa fall kan vi fånga upp egna ärenden, men vi ser helst att vi får en anmälan och då är det bra om vi får en kopia med materialet eller en skärmdump på mäklarannonsen.

Om ni finner att en mäklare gjort sig skyldig till falsk marknadsföring, vad händer då?

– Det kan bli en disciplinpåföljd, vilket i första hand innebär en erinran, därefter en varning och i de grövsta fallen kan det bli tal om att återkalla mäklarregistreringen.

Anna-Lena Fritz vid länsstyrelsen kan inte uttala sig om hur man från myndighetens sida kommer att gå vidare med den aktuella boden i Ygne. Handläggaren i ärendet är ännu på semester.

Men, nu står en köpare med en bod som är isolerad och tror att allt är okej och så kommer ni kanske och knackar på dörren och säger att fönstret är för stort, isoleringen ska rivas ut och panelen plockas bort. Vems är felet?

– Jag skulle säga att både säljare och köpare har undersökningsplikt. I det här fallet var det faktiskt en spekulant som ringde till oss på länsstyrelsen för att höra vad som gällde med strandbodar. Hon drog sig ur när hon fick klart för sig vilka villkor som gällde.

Det finns ju de som hävdar att villkoren är för strikta och sjöbodarna bara skulle förfalla om det inte får nyttjas som sommarboende. Vad säger du om det argumentet?

– Det där håller jag inte med om. Nu finns det kanske inte så många som fiskar längre, men det finns goda exempel på fiskeföreningar eller bodföreningar med tydliga bestämmelser i sina föreningar och där det fungerar väldigt bra.

Maria Nilsson, jurist vid Konsumentverket, kan inte uttala sig om det specifika ärendet i Ygne, men säger att säljaren generellt inte har någon upplysningsplikt när det handlar om fastigheter.

– Vid köp av fastigheter vilar undersökningsplikten på köparen. Det gäller också för köparen att undersöka omständigheter, villkor eller bestämmelser kring fastigheten.

Maria Nilsson menar att om man som köpare anser att ett fel är begånget ska man reklamera felet till säljaren så fort som möjligt och om det inte är en framkomlig väg, anlita ett juridiskt ombud.

– Det måste vara ett väsentligt fel för att ett köp ska kunna hävas. Just när det gäller fastigheter gäller inte konsumentlagarna eftersom du köper av en privatperson. Det är i stället jordabalken du har att förhålla dig till.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!