Det finns ett 50-tal kända deponier, samtliga nedlagda utom den i Slite. För åtta år sedan ålade miljö- och hälsoskyddsnämnden teknikförvaltningen att inventera och riskklassa 30 av dem.
I en rapport från 2012 fick Visby deponi högsta riskklass. Här finns blandat, delvis okänt, avfall. Deponin ligger inom primär skyddszon för vattenskyddsområde och det läcker lakvatten. Efter att prover av grundvatten och jord tagits har riskerna tonats ned, men Visby deponi och den i Stånga bedöms ändå vara de som är i störst behov av att sluttäckas. En avslutningsplan för Visby blir klar första halvåret 2019.
En sammanställning över 26 undersökta deponier överlämnades nyligen till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Bara tre kan avskrivas från fortsatt arbete, Garda, Gothem och Lokrume. För övriga behövs kompletterande undersökningar, och högst prioriterade är de gamla soptipparna i Eksta och vid Stjärnlunden i Visby.
– Stjärnlunden ligger mitt i ett bostadsområde. Vi har inlett provtagning vid Stjärnlunden, Grötlingbo, Burgsvik, Etelhem och När. Inom de närmaste veckorna kommer vi även påbörja undersökningsarbetet vid Hablingbo, Lau, Burs och förhoppningsvis även Stånga, berättar Pär Alapää som är miljöingenjör på Region Gotland
Vid den fördjupade undersökningen tas jordprov och prov på yt- och grundvattnet. Målet är att samtliga 23 deponier som kräver fortsatt kontroll ska vara undersökta den 30 april. De som ingår i arbetet finns i Bunge, Burgsvik, Burs, vid Fardume träsk, Eksta, Endre, Etelhem, Grötlingbo, Hablingbo, Hamra, Havdhem, Klintehamn, Lau, När, Roma, Rute, Sanda, Väte, Östergarn, samt Pilhagen och Stjärnlunden i Visby,
– När fältarbetet är klart ska vi utvärdera och tolka. Sedan kan vi besluta om vilka åtgärder som behövs, säger Pär Alapää.
30 miljoner kronor finns avsatt till efterbehandling av deponier. Men arbetet kommer att kosta Region Gotland betydligt mer. Teknikförvaltningen beräknar att insatserna från 2019 och flera år framåt kommer att kosta minst 107 miljoner kronor. Beräkningen bygger på en genomsnittlig kostnad Pär deponi på 1,5 miljoner kronor, plus tio miljoner kronor extra vardera för Visby och Tofta.
– Det är en extremt grov uppskattning. Vi vet inte ännu hur många deponier som kräver åtgärder, och inte vad som måste göras, säger Pär Alapää.
Vanligast är att täcka deponierna med jordmassor, en åtgärd som förhindrar fortsatt läckage av lakvatten.
Av de 30 miljoner som avsatts är 20 miljoner kronor öronmärkta till Slite deponi. Där ska den gamla delen sluttäckas, samtidigt som en upphandling för en utbyggnad är på väg att göras. Sluttäckningen i Slite kommer att kosta mer än vad som avsatts. Slutnotan beräknas bli upp emot 55 miljoner kronor.