Foskarkåren får skarp kritik, för sina rön kring sillgrisslor och skarpsill, i nästa nummer av Naturskyddsföreningens tidskrift Natur på Gotland, nr 3-4 2009.
Enligt Björn Hjernquist, som själv studerat sillgrisslor på Lilla Karlsö under många år, anser att forskarnas slutsatser kring sillgrisslor och skarpsill i Östersjön är felaktig och inte vetenskapligt underbygd. I kommande nummer av Natur på Gotland har han en artikel publicerad med rubriken Skarpsillsbluff oc forskarmiss.
Felaktigt om skarpsill
Enligt Hjernquist ljuger (eller missuppfattar) myndigheter och forskare skarpsillens bestånd i Östersjön. Han pekar på siffror från Fiskeriverket som visar att mängden skarpsill minskat med 381 000 ton mellan åren 1974 och 2008, vilket motsvarar 25 miljarder färre skarpsillar.
Enligt Hjernquist är det en missuppfattning att det är gott om skarpsill idag. Anledningen är att forskningen jämför dagens bestånd med med 1990-talet då antalet ökade efter att ha varit extremt nedtryckt av torsk och överfiskning.
"Idag vill Fiskeriverket fortsätta att gynna fiskeindustrin med skarpsillsfiske, men Internationella Havsforskningsrådet, ICES, vill begränsa samma fiske för att rädda skarpsillen", skriver Björn Hjernquist.
Skarpsill nödvändig för sillgrisslor
Skarpsillen är huvudföda för fågelarter som sillgrisslor och tordmular, och även viktig för silltrutar och sälar. Att strömmingen minskat i Östersjön gör skarpsillen ännu viktigare för sälar.
Björn Hjernquist hävdar även att om skarpsillsbeståndet blev så stort som i forna dagar, skulle 360 000 ton kväve och 60 000 ton fosfor i Östersjön kunna bindas i fiskbiomassan.
Sillgrisslornas hoppvikter missvisande
Ett annat forskningsämne som Hjärnquist brinner för är sillgrisslorna på Stora Karlsö. Under många år har forskare samlat information kring sillgrissleungarnas vikter när de hoppar från klipporna.
Enligt forskningen har vikterna minskat på senare år, vilket är helt vilseledande enligt Björn Hjernquist. Vikterna kan inte jämföras eftersom det spelar stor roll för resultatet vilka dagar under en säsong som vikterna tas. För att vikterna ska vara jämförbara måste alla dagar under säsongen jämföras.
Hjernquist ställer frågan om varför vetenskapssamhället inte själv upptäckt detta faktum och påpekar också att alla artiklar de senaste åren, som baseras på sillgrisslornas hoppvikter från Stora Karlsö inte har någon vetenskaplig relevans.