FoskarkÄren fÄr skarp kritik, för sina rön kring sillgrisslor och skarpsill, i nÀsta nummer av Naturskyddsföreningens tidskrift Natur pÄ Gotland, nr 3-4 2009.
Enligt Björn Hjernquist, som sjĂ€lv studerat sillgrisslor pĂ„ Lilla Karlsö under mĂ„nga Ă„r, anser att forskarnas slutsatser kring sillgrisslor och skarpsill i Ăstersjön Ă€r felaktig och inte vetenskapligt underbygd. I kommande nummer av Natur pĂ„ Gotland har han en artikel publicerad med rubriken Skarpsillsbluff oc forskarmiss.
Felaktigt om skarpsill
Enligt Hjernquist ljuger (eller missuppfattar) myndigheter och forskare skarpsillens bestĂ„nd i Ăstersjön. Han pekar pĂ„ siffror frĂ„n Fiskeriverket som visar att mĂ€ngden skarpsill minskat med 381 000 ton mellan Ă„ren 1974 och 2008, vilket motsvarar 25 miljarder fĂ€rre skarpsillar.
Enligt Hjernquist Àr det en missuppfattning att det Àr gott om skarpsill idag. Anledningen Àr att forskningen jÀmför dagens bestÄnd med med 1990-talet dÄ antalet ökade efter att ha varit extremt nedtryckt av torsk och överfiskning.
"Idag vill Fiskeriverket fortsÀtta att gynna fiskeindustrin med skarpsillsfiske, men Internationella HavsforskningsrÄdet, ICES, vill begrÀnsa samma fiske för att rÀdda skarpsillen", skriver Björn Hjernquist.
Skarpsill nödvÀndig för sillgrisslor
Skarpsillen Ă€r huvudföda för fĂ„gelarter som sillgrisslor och tordmular, och Ă€ven viktig för silltrutar och sĂ€lar. Att strömmingen minskat i Ăstersjön gör skarpsillen Ă€nnu viktigare för sĂ€lar.
Björn Hjernquist hĂ€vdar Ă€ven att om skarpsillsbestĂ„ndet blev sĂ„ stort som i forna dagar, skulle 360 000 ton kvĂ€ve och 60 000 ton fosfor i Ăstersjön kunna bindas i fiskbiomassan.
Sillgrisslornas hoppvikter missvisande
Ett annat forskningsÀmne som HjÀrnquist brinner för Àr sillgrisslorna pÄ Stora Karlsö. Under mÄnga Är har forskare samlat information kring sillgrissleungarnas vikter nÀr de hoppar frÄn klipporna.
Enligt forskningen har vikterna minskat pÄ senare Är, vilket Àr helt vilseledande enligt Björn Hjernquist. Vikterna kan inte jÀmföras eftersom det spelar stor roll för resultatet vilka dagar under en sÀsong som vikterna tas. För att vikterna ska vara jÀmförbara mÄste alla dagar under sÀsongen jÀmföras.
Hjernquist stÀller frÄgan om varför vetenskapssamhÀllet inte sjÀlv upptÀckt detta faktum och pÄpekar ocksÄ att alla artiklar de senaste Ären, som baseras pÄ sillgrisslornas hoppvikter frÄn Stora Karlsö inte har nÄgon vetenskaplig relevans.