Sillgrisslornas familjeliv skärskådas med AI

Nu avslöjas sillgrisslornas familjeliv på Stora Karlsös klipphyllor med hjälp av artificiell intelligens. Projektet bidrar samtidigt med kunskap till regeringens AI-satsning.

Med filmkameror kom forskarna sillgrisslorna in på livet. Genom att bearbeta de 2 100 timmarna film med artificiell intelligens får de veta ännu mer om livet på klipphyllan.

Med filmkameror kom forskarna sillgrisslorna in på livet. Genom att bearbeta de 2 100 timmarna film med artificiell intelligens får de veta ännu mer om livet på klipphyllan.

Foto: WWF

Stora Karlsö2019-12-03 10:22

I slutet av november arrangerades ”Baltic seabird hackathon” i Göteborg. Åtta lag deltog, där vinnaren fick 10 000 kronor och kan se fram emot ett guidat besök på Stora Karlsö under ledning av personal från SLU och WWF.

Uppgiften var att med hjälp av AI, artificiell intelligens, hitta metoder att bearbeta de 2 100 timmar videofilm som spelades i somras. Då filmades och livesändes sillgrisslornas liv på en klipphylla på Stora Karlsö. 

– Vi uppmanade de som såg livesändningen att lämna kommentarer, och fick in över 1 300 observationer från allmänheten. Det har gett oss stor hjälp. När vi själva gör observationer är vi oftast inte ute mer än en dag i taget, säger Jonas Hentati-Sundberg vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och fortsätter:

– Vi fick bland annat in iakttagelser som att vissa individer bråkade mer med varandra, medan det var lugnare på andra håll.

En mer noggrann genomgång av filmerna ska ge fler svar. Jonas Hentati-Sundberg hoppas att AI bland annat kan ge besked om hur bra sillgrisslorna är som föräldrar:

– Vi har själva sett att en del föräldrar behöver 20 minuter för att hämta ny mat, medan andra kan vara borta i tre timmar. För att veta om det alltid är så behöver vi gå igenom filmmaterialet på ett mer detaljerat sätt.

”Baltic seabird hackathon” överträffade arrangörernas förväntningar. Det vinnande laget med Sheetal Reddy, Jayanth Reddy och Siddharta presenterade en rad lösningar som går att utveckla. Trion är från Indien och hade inga erfarenheter av sillgrisslor. Däremot kan de programmering.

– De utvecklade ett sätt att kartlägga filmerna som liknar det som självkörande bilar använder för att identifiera föremål i sin omgivning. Men det tar fortfarande lång tid eftersom det krävs stor datorkraft. En timme film går på en kvart, säger Jonas Hentati-Sundberg som räknar med att tekniken går att utveckla så att processen går snabbare. 

Sillgrisslorna bidrar även till regeringens satsning på AI. Förra året avsattes 40 miljoner kronor på att fördjupa kunskaperna om artificiell intelligens. Chalmers tekniska högskola är koordinator för projektet, och ”Baltic seabird hackathon” var ett av arrangemangen som genomförts inom ramen för satsningen.

Sändningarna från klipphyllan på Stora Karlsö, som var ett samarbete mellan WWF (Världsnaturfonden) och SLU, återkommer nästa sommar.

På Stora Karlsö finns Östersjöns största koloni med cirka 20 000 häckande par. Gott om mat har gjort att både sillgrisslor och tordmular ökat.
På Stora Karlsö finns Östersjöns största koloni med cirka 20 000 häckande par. Gott om mat har gjort att både sillgrisslor och tordmular ökat.
Karta: Stora Karlsö
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!