Andreas Sorby är orolig för att vattnet inte ska räcka. Dammen borde så här års vara fylld till kanten, men i år saknas 50 000 kubikmeter.
Från den 15 april införs bevattningsförbud över hela Gotland, en extrem åtgärd så tidigt på året. Extremt är läget också för öns lantbrukare.
– Du ser här hur högt det kan vara. Förra året vid den här tiden var dammen fylld upp till kanten och det rann över, säger Andreas Sorby och visar den blottlagda branta strandkanten vid sin bevattningsdamm i Stenkyrka.
Tillsammans med sin fru Linda Barkemo driver han gården med 800 tackor med fokus på lammnäringen. Förutom hårt arbete är det tillgången på vatten som får gården att gå runt. I år är magasinen halvfyllda, till följd av en extremt nederbördsfattig vinter. Det är då regnen och snön ska ladda dammarna med vatten.
– Vi brukar en areal på 200 hektar och av dem kan vi vattna ungefär 100 hektar. Den här dammen rymmer 130 000 kubikmeter, säger Anderas Sorby och plockar fram tumstocken.
Jämfört med en välfylld damm ligger i dag vattenspegeln två meter lägre. Det kan bli förödande i sommar, när grödorna ska vattnas.
– Nu saknas 50 000 kubikmeter, och vattnet i dammen räcker bara till att vattna allt en enda gång, säger Andreas Sorby.
Han har köpt in gödning för 400 000 kronor och så snart vårvärmen kommer ska utsädet i jorden. Med vetskap om att möjligheten till konstbevattning är minimal är det med viss oro.
– Det är klart att man är orolig, absolut. Men jag vill inte måla fan på väggen och jag försöker vara positiv, även om erfarenheten är att det inte brukar komma regn när vi behöver det i juni och juli, säger han.
Andreas Sorby väljer att så, trots att vattnet inte kommer att räcka till bevattning. Han menar att man måste vara optimist, och först i höst vet han om beslutet var riktigt.
Dammen vid Sorby gård rymmer 130 000 kubikmeter. Nivån är just nu två meter lägre än vad den borde vara, på grund av en extremt torr vinter.
Andra lantbrukare och kollegor i branschen som Andreas Sorby pratat med har samma läge; vattnet i dammarna är betydligt lägre än normalt.
– Känslan är att det är lite torrare på norr än på södra ön, och de flesta jag pratar med har dåligt med vatten i sina dammar, säger han.
Inom de närmaste veckorna ska 70 hektar sås, med majs, ärtor, spannmål och oljeväxter.
– Om vi utgår från att det inte kommer vatten är det bättre att inte så. Men lammen behöver halm och foder, man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke, säger Andreas Sorby och menar att han först i höst får facit, för hur lönsam odlingen blev.
Allt handlar om vattnet och möjligheten till bevattning. Halmen för strö till lammen, liksom allt foder de äter, odlas på gården.
Om fler torrår följer hjälper det lite att rensa diken, för att kunna ta vara på det avrinningsvatten som ändå kommer. Betydligt bättre hjälper det att bygga fler bevattningsdammar.
– Det tycker jag att man skulle göra. I till exempel Ihreån rinner det ut stora mängder i Östersjön, säger Andreas Sorby och menar att en lösning kunde vara att gå ihop flera markägare, för att hjälpas åt att dela på dammar och kostnader.
En torrsommar ger lantbruket lägre skördar, och inkomster. Till viss del riskerar slutnotan då att landa på konsumenternas handel.
– Vi har redan många som klagar på att livsmedelspriserna är höga. Med en omvärld med handelstullar och konflikter kommer vi nog att behöva vara mer självförsörjande – och få vänja oss vid att priserna fortsatt kommer att vara höga, säger han.
Två meter. Så mycket regnvatten saknas hos Andreas Sorby i Stenkyrka. Nu är oron stor för en torrsommar utan möjlighet till bevattning. I fjol var dammen fylld så här års, men nu saknas 50 000 kubik.
För de lantbrukare som bara har sina vattenmagasin halvtomma återstår nu att förlita sig på att det ändå kommer regn i sommar.
– Det är det vi kan hoppas på, säger Andreas Sorby, med en tydlig önskelista till SMHI:
– Mellan 50 och 70 millimeter regn i månaden vid rätt tid vore jättebra under april, maj, juni och juli. Och torrt i augusti när vi ska skörda. Men det händer sällan eller aldrig, tyvärr, säger han.