Sjukvården kan spara utan att försämra kvaliteten. En viktig pusselbit är att få gotlänningarna att efterfråga mindre specialistvård.
– Gotlänningen konsumerar mer specialistvård än genomsnittssvensken. Det finns inga belägg för att det behöver vara så, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP).
Första stegen är redan tagna. En satsning på träning i hemmet för de som nyligen skrivits ut från sjukhuset kan minska återinskrivningarna. Förbättrad diabetesvård ska leda till färre följdsjukdomar för patienterna.
Men vägen till en ekonomi i balans är lång. Obalansen doldes länge av statliga stimulanspengar. Gotland var bäst i landet på att korta kötiderna och åren 2009- 2014 kvitterade regionen ut nära 200 miljoner kronor från kömiljarden.
Ett exempel är rekordåret 2013, då Gotland fick 74 miljoner kronor. Det är 1 289 kronor per invånare. Sämsta landstinget det året, Dalarna, fick 4 kronor per invånare.
2015 var kömiljarden borta, och den gotländska sjukvården gjorde ett rekordstort minus på 123 miljoner kronor. Trots det saknar Stefaan De Maecker inte köpengarna.
– Nej. Kömiljarden skapade en ryckighet eftersom utfallet berodde på hur andra landsting lyckades. Dessutom tvingades vi sätta fokus på saker som vi inte hade bestämt själva, säger Stefaan De Maecker.
Region Gotland gjorde en medveten satsning för att få ut så mycket som möjligt av kömiljarden. Det hände att personal jobbade extra på helger och ibland tog man in extra personal för att korta kötiden.
Effekten märks fortfarande. Trots att kömiljarden är borta är kötiderna på Gotland bland de kortaste i landet. När Socialstyrelsen jämförde olika kötider under april 2015 var Gotland bättre än riksgenomsnittet i samtliga.
– Att vi lyckats så bra beror på att vi är en liten sjukvårdshuvudman som med bra planering kunde bygga upp ett system som fungerar bra. Det systemet håller fortfarande köerna korta, utan att vi satsar extra, påpekar Stefaan De Maecker.
Att spara genom att öka kötiderna tror han inte på.
– Nej, inte alls. Det skulle kanske innebära ett snabbt klipp, men sedan skulle vi stå där med missnöjda patienter. Och långa köer innebär ingen besparing.
Helt utan statliga stimulansbidrag blev inte Gotland under 2015. Riktade bidrag gavs bland annat till cancervården och vården av äldre sjuka.
Staten har flera stimulansbidrag på gång de kommande åren. Men numera fördelas inte bidragen efter prestation utan efter folkmängd. Den principen innebär för Gotlands del 5,9 miljoner kronor varje gång staten delar ut en miljard.
– Den fördelningsprincipen känns ändå sundare i grunden, säger Stefaan De Maecker.
2015 blev de statliga stimulansbidragen 42 miljoner kronor mindre än 2014, sista året kömiljarden delades ut.
Stefaan De Maecker hoppas ändå på ökat statligt stöd – men i en annan form.
– Staten ger särskilt stöd till de minsta landstingen. För Gotlands del är det 82 miljoner kronor. Den summan har inte räknats upp på tio år, säger han.
Sjukvården håller på med sin strategiska plan och budget för de kommande åren. Den blir klar nästa månad, och slutsatserna lär leda till att hälso- och sjukvårdsnämnden begär mer pengar av regionstyrelsen inför 2017.
– SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har tittat på kostnadsökningarna för den medicinsktekniska utvecklingen i landet. Vi har tidigare räknat upp kostnaderna med 16 miljoner kronor per år, men ska vi följa SKL:s beräkningar bör sjukvårdens budget öka med 35 miljoner, säger Stefaan De Maecker.