Efter tre år – gutarnas olympiad är tillbaka!

Glädjen över Stångaspelens återkomst delas av både deltagare och arrangörer. Efter uppehållet är stämningen extra bra, enligt flera deltagare. 

– Det är verkligen en folkfest. Jag tror att det finns ett uppdämt behov av sånt här, säger Carina Kindström som välkomnar publiken vid entrén.

Hennes man Bengt Kindström håller med:

– Det kan säkert bli publikrekord på lördag och söndag, säger han. 

Under fredagen var det pärk och varpa som stod på schemat. Allt som allt spelas 409 matcher i pärk, mellan 146 olika lag.

– När man tittar på resultattavlan och ser alla lagen så tänker man "herregud hur får vi ihop det här", säger Micke Nilsson som är tävlingsansvarig. 

Några som precis har vunnit en match är spelarna från Hablingbo, Johanna Wahlby och Cecilia Snöbhom. 

– Det här är årets bästa dagar, säger Johanna Wahlby. 

– Vi har spelat tillsammans sen vi var små, så det är kul att vara samlade igen, säger Cecilia Snöbhom. 

Micke Nilsson förklarar att det finns många mycket skickliga spelare på plats:

– Det som är läckert är att Gotland har mycket elitidrott. Så alla de sportiga människorna möts här, säger han. 

I Rones tält är stämningen också på topp.

– Alla är lite extra sugna i år, säger Petter Winarve.

Även om vissa i laget har flyttat till fastlandet är Stångaspelen en samlingsplats när de kommer tillbaka till ön. Det är den stora anledningen till att de är här, förklarar lagkamraterna.  

För vissa av pärkspelarna har varpan aldrig varit ett alternativ. 

– Kruxet med varpan är att det är för långsamt. Men det är en fantastisk sport, säger Petter Winarve. 

På andra sidan idrottsplatsen är varpakastandet i full gång. Här är medelåldern högre och tempot något långsammare. Men även yngre uppmuntras till att delta i den klassiska leken. Några kastare från Eksta är särkskilt glada över att vara tillbaka på varpans hemmaplan. Det är klassiskt, menar de.

– Det är så viktigt att varpan inte försvinner. Vi måste bevara de gutniska lekarna, säger åskådaren Birgitta Larsson. 

Runt ett tältbord sitter Stångaspelens äldste spelare, 91-årige Sven-Erik (Fenkis) Nordlund, och hans lagkamrater från Varpa IF. De är eniga om att det är viktigt att värva både unga och kvinnor till sporten.

– Tänk om vi äldre gubbar försvinner, då försvinner varpan, säger Sven-Erik Nordlund. 

Fördelen med varpa är att det är en social sport. 

– Det bästa är gemenskapen. Vi har inte kastat tillsammans på flera år. Det är fantastiskt att få komma ut en fin dag och träffa fint folk, säger Sven-Erik Nordlund.  

Men det är också en tävling med mycket prestige som står på spel.

– Vi vann första omgången, tack vare Fenkis, säger Göte Lindberg.

Stångaspelen handlar om mer än bara sport. Spelare och publik anländer redan halv åtta på morgnarna och stannar hela dagarna för att både spela och titta på andra. För de mindre sportintresserade finns både kiosk, rykande hamburgare och hoppborg vid sidan av planerna. 

– Det är som ett litet läger, säger Micke Nilsson. 

Med flera tusen glada deltagare är festivalstämningen påtaglig. 

– Det är mycket som ska fungera och jobb både före, efter och under spelen, berättar Sven Olofsson som kallar sig själv för renhållningsarbetare. 

Under helgen väntas bland annat gutnisk femkamp och en fest på dansbanan för alla deltagare som är sugna. 

– Ungdomarna är duktiga på att spela, med de är fan duktiga på fest också, säger Micke Nilsson.