Han tar ett helhetsgrepp om Visby

Visby är på väg att glida isär. Nu behövs projekt och synsätt som binder ihop innerstaden med Visbys ytterområden.

Potential. Områdena närmast stadsmuren behöver utvecklas. Blir de mer attraktiva så hjälper de till att länka samman innerstaden med ytterområdena, säger stadsarkitekt Christian Hegardt.

Potential. Områdena närmast stadsmuren behöver utvecklas. Blir de mer attraktiva så hjälper de till att länka samman innerstaden med ytterområdena, säger stadsarkitekt Christian Hegardt.

Foto: Dennis Pettersson

Stadsplanering (GA)2016-03-08 06:00

Stadsarkitektkontoret är på väg att ta ett större grepp om utvecklingen av Visby. Det görs främst på två sätt, en översyn av parkeringsytorna och ett stadsutvecklingsprojekt med arbetsnamnet ”Levande stadskärna”.

När Sven Markelius ritade 1934 års stadsplan tänkte han sig ett grönbälte utanför ringmuren. När sedan bilismen tog fart var det en enkel lösning att asfaltera de områdena.

– Visby saknar parkeringsstrategi. Det är en stor utmaning att lösa den frågan, vi har en enorm skillnad mellan säsongerna. På sommarn är det fullt medan stora ytor står ödsligt tomma på vintern, säger stadsarkitekt Christian Hegardt.

Strategin ska vara klar nästa år, men Christian Hegardt ser redan nu några tänkbara lösningar:

– Att ha parkeringsplatser under markytan är kostsamt man kan ändå bli en viktig lösning centralt i Visby. Vi behöver även se över parkeringstalen och kräva förre p-platser per lägenhet i centrala lägen. Men det kan även handla om att skapa satellitparkeringar med skytteltrafik in till centrum.

Innerstaden har mer och mer blivit ett besöksmål för många. Arbetsplatser och service har flyttat ut. Att få samspelet mellan innerstad och ytterområden att fungera kräver fler åtgärder än en parkeringsstrategi.

– Det är en komplex fråga. ”Levande stadskärna” kan bli ett stadsutvecklingsprojekt där vi tar ett större grepp. Medborgare, handlare och andra berörda måste få komma till tals i processen, säger Christian Hegardt.

Parallellt med behovet av att utveckla områdena närmaste muren finns kravet på att skydda världsarvet med en buffertzon.

– Jag ser ingen motsättning i det. I dag upplevs parkeringsytorna inte som särskilt positiva så det finns enorma möjligheter i att utveckla områdena närmast stadsmuren. Det går att förtäta på ett hänsynsfullt sätt, tänka på bygghöjder och utblickar mot världsarvet, säger Christian Hegardt.

Han påpekar att en utveckling av områdena närmast muren även kommer att stärka innerstaden, exempelvis handeln på Adelsgatan.

Utvecklingen av områdena närmast ringmuren kan även ge Visby mer urbana kvalitéer.

– Staden som växte fram utanför muren under 1900-talet är en gles villastad. Den behöver få mer stadskaraktär, tycker Christian Hegardt.

Några sådana projekt skissas redan, som att bygga flera våningar ovanpå Åhlénshuset i Östercentrum och att förtäta kvarteret Järnvägen utanför Söderport.

De kommande åren är Visbys tillväxt koncentrerad till A 7-området. Gotlandshem har just färdigställt sina stjärnformade hus och börjat bygga grannkvarteret.

Snart kommer fyra nya kvarter att byggas. I en markanvisningstävling fick Wisab, Arriba, Boklok och Österled möjlighet att bygga varsitt kvarter kring en park.

– Vi gav direktiv om hur man skulle förhålla sig till parken, till gaturummet och hur man utformade gårdsrummet. Det är fyra olika kvarter, men de bildar ändå en helhet som hänger ihop, tycker Christian Hegardt.

Nyligen ändrade Trafikverket bullerzonerna för inflygningen till flygplatsen. Det påverkar bland annat planeringen av A 7-området.

– Vi kan bygga fler bostäder och inte bara på A 7-området. Andra mindre områden på norr och öster kan nu möjliggöras för bostäder. Att bullerzonerna ändrades var ett oväntat med glädjande besked, säger Christian Hegardt.

Visby har behov av 300 nya bostäder per år den närmaste tiden. Vi närmar oss en byggtakt som på miljonprogrammets tid.

– Jag tycker att det diskuteras för lite hur vi ska undvika att upprepa misstagen som gjordes då miljonprogrammet byggdes. Vi borde diskutera kvalitet lika mycket som vi diskuterar kvantitet, säger Christian Hegardt.

Stadsarkitekten efterlyser en diskussion som inte bara handlar om hur fasaderna på husen ser ut, utan vilka funktioner de har, närheten till service och hur kvarteren utformas. Varje plats är unik, och de hus som byggs måste ta hänsyn till platsen.

Från exploatörerna finns intresse av att komma in tidigare i planeringen. Men då måste man ställa andra krav på dem, tycker Christian Hegardt:

– Ska byggföretag och exploatörer var med och planera, och det är den utvecklingen vi ser, så måste de skaffa sig kompetens i stadsplanering.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om