Riktlinjerna för stadsodling på ön får konsekvenser för koloniföreningarna och innebär förändringar i koloniområdena.
– Vi är öppna för förändringar, men inte så att de hotar miljö i koloniområdet, säger Karin Wibom.
Hon är ordförande i Visby norra koloniträdgårdsförening, som firade 100-års jubileum 2012.
– Vi är positiva till och överens med regionen om många av direktiven, men anser att förändringarna införs för snabbt, konstaterar hon,
Föreningen, med 40 odlingslotter samt en lott med en gemensam stuga, ser inte utan oro på regionens strategi som gäller stadsodling på allmän platsmark eller parkmark.
– Vi vill ha ett år på oss för att hinna utvärdera konsekvenserna, sammanfattar vice ordförande Monica Fahlström.
Att regionen säger upp alla arrendeavtal, vill ha olåsta grindar och låga eller inga stängsel, bekymrar kolonisterna.
– Vårt arrende är uppsagt till mars 2017. Varje koloniförening har egna avtal och exempelvis Remonthagens löper till 2020, konstaterar Karin Wibom.
Nu tar regionen bort det höga taggtrådsstängslet bort runt koloniområdet Visby Norra och lotterna mellan Cederströmsgatan och Norra Hansegatan och odlarna oroas för ovälkomna besökare.
Koloniområdet Visby norr har haft öppet för besökare fyra dagar om året och då har lottägarna varit på plats.
– Nu har regionen bestämt att vi ska ha öppet varje helg från den 21 maj till 17 september, berättar Karin Wibom.
Oron finns för ovälkomna besökare, nedskräpning och förstörelse.
– Vi kan inte åta oss att vara vakter, ta hand om andras skräp eller ta ansvar om något olagligt händer här, säger Monica Fahlström.
Visby norra koloniområde är etablerat med uppvuxna träd, 41 större och mindre stugor och 14 växthus.
– Enligt direktiven får gamla koloniområdenas stugor vara kvar oavsett storlek, men ny bebyggelse begränsas till totalt 10 kvadratmeter. För många av oss är det därmed stopp för att sätta upp ett nytt växthus, säger Karin Wibom.
Visby norra koloniområde ligger mitt i ett populärt gångstråk utanför stadsmuren.
Dit flyttades föreningens lotter 1935 från det som nu är Polhemsplan.
– Efter en del förstörelse på 1970-talet satte dåvarande Gotlands kommun, på eget initiativ, upp det höga gunnebostängslet med taggtråd överst, förklarar Monica Fahlström.
Enligt regionens riktlinjer för stadsodling tas nu taggtråden bort och det skötselfria metallstängslet ska ersättas med ett lågt trästaket.
– Det är 500 meter staket vars underhåll våra föreningsmedlemmar förväntas sköta, suckar Karin Wibom.