Det har varit hårt tryck på sjukvårdsmottagningar runt om i landet den senaste tiden. Flera sjukhus har behövt gå in i stabsläge och Visby lasarett har tvingats ta till åtgärden två gånger bara sedan årsskiftet. Det första tillfället var den tredje januari, då man redan från början hade färre vårdplatser öppna enligt planeringen för jul- och nyårshelgerna.
– Det blev ett ökat inflöde till sjukhuset som kan ha berott på influensa, olyckor och infektioner och läget blev ansträngt. Vi fick ta till stabsläge som höll i sig i ungefär en timme tills vi lyckades öppna fler vårdplatser, säger Ann-Charlotte Loréhn.
Stabsläge innebär att sjukhusledningen samlas och vidtar nödvändiga åtgärder för att lösa ett specifikt problem, i detta fall brist på vårdplatser. En orsak till att man tar till åtgärden är personalbrist, men Ann-Charlotte Loréhn menar att det ofta finns flera olika faktorer som påverkar att läget blir ansträngt på akuten.
– Det kan bero på att patienter söker akuten i stället för primärvården, flera olycksfall på kort tid och infektion- och influensatider påverkar. Dessutom finns det patienter kvar på vårdplatserna inom slutenvården vilket bidrar till att andra patienter blir kvar på akuten längre än önskvärt, säger hon.
Enligt Stefaan De Maecker (MP), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden, hanterades de två stabslägena bra. Men han tillägger:
– Målet är såklart att man aldrig ska behöva gå in i stabsläge. Men jag tycker inte att man ska se det som en krissituation, utan som ett arbetssätt man tar till när man plötsligt får till exempel ett ökat inflöde av patienter.
Det andra tillfället i år var den tolfte januari då stabsläget höll i sig i knappt två timmar. Visby lasarett behöver ta till åtgärden en handfull gånger per år, och att de redan behövt göra det två gånger den här månaden är ovanligt. Ann-Charlotte Loréhn menar att det varit en period i början på året då läget varit extra ansträngt, men att det är för tidigt att säga att det är en trend.
Enligt Therese Annas Ljung, ordförande för vårdförbundet på Gotland, är antalet stabslägen oroande.
– Åtgärden innebär ju i sig ingen förändrad verksamhet. Arbetssituationen blir varken bättre eller sämre, framförallt inte bättre. Det har blivit en vardag för våra medlemmar, säger hon.