Han tar kampen mot faktaresistensen

Efter att ha arbetat med och inspirerats av Hans Rosling fortsĂ€tter Staffan Landin kampen för en faktabaserad vĂ€rldsbild. Lagom till Ă„rets valrörelse har han startat initiativet ”Make fakta great again”.

USA:s president Donald Trump.

USA:s president Donald Trump.

Foto: Evan Vucci

Sprider fakta (GA)2018-07-13 06:09

Det var nÀr Staffan Landin, bördig frÄn Klinte pÄ Gotland, arbetade pÄ FN som han kom i kontakt med Hans Rosling, professor i internationell hÀlsa. Rosling ville fÄ med FN i arbetet om att göra statistiken anvÀndarvÀnlig, vilket ledde till ett samarbete mellan FN och stiftelsen Gapminder. Mellan Är 2007 och 2010 arbetade Staffan Landin pÄ Gapminder, och bÄde innan och efter det har han förelÀst om global utveckling med fokus pÄ hÀlsa.

– Hans styrka var att koka ner komplexa bestĂ„ndsdelar och göra det begripligt. De flesta utgĂ„r frĂ„n att vĂ€rlden Ă€r mycket sĂ€mre, men det Ă€r nĂ€stan alltid bĂ€ttre Ă€n man tror.

Engagemanget för fakta fick Staffan Landin tidigt, men intresset vÀxte efter att ha arbetat med Hans Rosling och umgÄtts med hans familj.

– Jag har alltid gillat att sitta och gnĂ€lla framför Aktuellt och sĂ€ga ”hur vet ni det”, sĂ€ger han.

I dag arbetar Staffan Landin som förelĂ€sare. Han har startat initiativet ”Make fakta great again”, som syftar till att sprida fakta pĂ„ bland annat Facebook inom olika sakfrĂ„gor. Han gör Ă€ven faktafilmer för Aftonbladet dĂ€r han reder ut hur det faktiskt ligger till med bland annat arbetslösheten, vĂ„ld/brott och invandring.

– Jag vill öka intresset för fakta och hjĂ€lpa folk att ta stĂ€llning. Syftet Ă€r att göra det intressant nog sĂ„ att folk vill ta reda pĂ„ hur det faktiskt ser ut, sĂ€ger han.

Vilka Àr de vanligaste missuppfattningarna?

– De flesta tror att brotten ökar, fast de minskar. Man tror att antalet fattigpensionĂ€rer ökar och att de fĂ„r det sĂ€mre. Allt detta kopplas till invandring. De frĂ„gor som inte har med invandring att göra Ă€r inte pĂ„ agendan, sĂ€ger han.

Staffan Landin tror att den alltmer utbredda faktaresistensen beror pÄ flertalet faktorer.

– Dels Ă€r det en effekt av sociala medier, det finns fler publiceringsmöjligheter vilket ocksĂ„ Ă€r bra eftersom det innebĂ€r en demokratisering av diskussionen, men utan dem hade vi inte haft den hĂ€r utvecklingen. Dels finns en skepsis mot auktoriteter och en politisk kraft som högerextrema rörelser ligger bakom, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:

– Det tydligaste exemplet Ă€r Donald Trump som visat att det gĂ„r att bli vald Ă€ven om han Ă€r asdĂ„lig. Han Ă€r en vĂ€rdelös politiker pĂ„ alla plan, och bara för Ă„tta Ă„r sedan skrattade vi Ă„t honom.

Staffan Landin anser att makthavare sÄ som politiker och media har ett stort ansvar för hur man presenterar verkligheten.

– De flesta Ă€r dĂ„liga pĂ„ att skilja pĂ„ vad som Ă€r verklighet och vad som Ă€r Ă„sikter, det gĂ€ller Ă€ven journalister och politiker. Politiker vĂ€ljer verklighetsbild och vill inte lyssna pĂ„ motstĂ„ndare. Det Ă€r sĂ€ttet man vinner val idag, man vinner kampen om verklighetsbeskrivningen, sĂ€ger han.

Varför Àr det farligt med faktaresistens?

– Det uppenbara Ă€r att vi kan fĂ„ en Trump, att vem som helst kan bli vald. Det Ă€r lĂ€tt att fatta fel beslut och satsa pĂ„ fel saker. Nu pratas det mycket om att brottslighet Ă€r ett stort problem, men det finns ocksĂ„ andra problem som drabbar folk. Till exempel med vĂ„rden, fattigdom i Sverige och sjĂ€lvmord, och det hĂ€r pratar vi inte om, sĂ€ger Staffan Landin.

Hur ska utvecklingen stoppas?

– Vi behöver pĂ„ allvar motverka verklighetsrelativiseringen, för det finns bara en verklighet. Kampen för en objektiv verklighet mĂ„ste vara bortkopplad frĂ„n vem som vinner och förlorar pĂ„ det, alla mĂ„ste tĂ€nka bortom den politiska vinsten eller förlusten, sĂ€ger Staffan Landin.

Faktakoll

Förra Äret sammanstÀllde tidningen New York Times en lista över USA:s president Donald Trumps lögner under hans första 113 dagar i Àmbetet.

Faktakollen visade att det rörde sig om totalt 74 lögner, och under Trumps 40 första dagar gick det inte en dag utan att han talade osanning.

SĂ„ kan du faktakolla – Staffan Landin tipsar:

Var mer kritisk och tĂ€nk ”hur vet jag att det hĂ€r Ă€r sant?”.

NÀr pÄstÄenden dyker upp, exempelvis i sociala medier, gÄ till kÀllan. VÀlj att lyssna pÄ och ta del av information frÄn forskare och offentlig data.

LĂ€s boken ”Factfulness: Tio knep som hjĂ€lper dig förstĂ„ vĂ€rlden” av Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om