På måndag sätter sig regionens politiska ledning i Fårösunds fästning för att fastställa ramarna för budgeten 2020. Vid en snabb titt ser förutsättningarna bra ut. Förra året slutade med 185 miljoner kronor i överskott. I år väntas regionens plus bli 64 miljoner kronor.
Man behöver dock inte leta länge för att hitta orosmoln. Förra året blev nämndernas underskott 56 miljoner kronor. I år väntas ett minus på 46 miljoner kronor, trots att budgetramarna inför 2019 utökades med 190 miljoner kronor för att komma till rätta med underskotten. Av tillskottet fick tekniska nämnden, socialnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och barn- och utbildningsnämnden mest. Samtliga går trots det mot underskott i år.
– För att vi ska få en hållbar ekonomi måste budgetdisciplinen bli bättre, säger regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C).
Kostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna, vilket gör utgångsläget för kommande år besvärligt. Den utvecklingen är ett bekymmer, anser Eva Nypelius:
– Vi behöver bli bättre på att omprioritera i stället för att dra på oss ökade kostnader.
Uttalandet ska ses mot bakgrund av att nämnderna inför årets budgetberedning äskar 154 miljoner kronor till nya satsningar. Enligt prognosen blir överskottet nästa år 17 miljoner kronor, förutsatt att nämnderna inte får några extra pengar. Hänsyn behöver tas till 2021 och 2022, som förväntas ge underskott på 13 respektive 24 miljoner kronor.
Ekonomidirektör Åsa Högberg tycker att läget är allvarligt, men på ett annat sätt än 2016 då beslutet att spara 170 miljoner kronor på tre år togs:
– Då hade vi stora negativa resultat och krav på oss att återställa balanskravet. Nu har vi haft överskott, men ser att konjunkturen är på väg att vända. Skatteintäkterna kommer inte att öka lika mycket kommande år, säger hon.
Allianspartierna har kritiserat de rödgröna för att ha sparat för lite. ”Ordning och reda i ekonomin” var ett vallöfte, liktydigt med fler åtstramningar. En hård inbromsning förbereds. För att nå det egna målet om ett överskott på två procent (cirka 100 miljoner kronor) måste kostnaderna sänkas kraftigt. Regionens koncernledning fick i februari i uppdrag att ta fram underlag för att sänka kostnaderna med tio procent över tre år. Det innebär en besparing på drygt 500 miljoner kronor, vilket kan jämföras med besparingarna 2017–2019 på 170 miljoner kronor. De besparingarna har gotlänningarna knappt märkt av, men att spara tre gånger så mycket går inte att genomföra utan stora förändringar som påverkar servicen.