Sedan Sarafina försvann ut genom altandörren i lägenheten i norra Visby i början av december så har den lilla katten satt igång mycket känslor hos 19-åriga matte Aina Bergman, Visby:
– Jag har alltid älskat min katt och hon har funnits i mitt liv sedan jag var fyra år. Men egentligen är jag mer av en hundmänniska. När vi insåg att hon sprungit bort så blev jag mer och mer förtvivlad – hon är ju mitt barn!
LÄS MER: "Katten Klös återförenades med sin ägare till slut"
Inbitna kattmänniskor – eller vilken kattägare som helst för den delen – kan nog relatera till sådana slags moders- eller faderskänslor. Och att de gärna hjälper varandra, har blivit tydligt för Aina sedan hon började leta efter Sarafina genom efterlysningar i sociala medier.
– Visby är som ett enda stort katt-community. Det är verkligen fantastiskt hur folk har engagerat sig i just Sarafinas försvinnande.
Flera gånger har Aina följt upp tipsen – som oftast handlat om överkörda katter. En av dem var på gatan utanför hennes bostadsområde, en dag Aina sent glömmer.
– Jag har ser fler döda än levande katter när jag letat efter Sarafina, fortsätter hon.
Men det var inte hennes katt den här gången heller. Ainas pojkvän tog kroppen till sidan av vägen, markerade platsen med en liten blinkande lampa och la ut en efterlysning på facebook så att ägarna kunde hämta sin förolyckade katt.
Bara någon vecka senare fick just den här familjen, vars katt alltså hittades av Aina, påhälsning av en annan katt – nämligen Sarafina. Mamman i familjen la upp både foto och filmklipp på facebook. Eftersom Aina var bortrest fick hennes mamma åka och hämta Sarafina.
– Jag och min moster var på jobbresa på en mässa i Berlin. Vi stod och grät tillsammans av glädje, där mitt bland allt folk.
LÄS MER: "Bra djurfoder kan vara stor klimatbov"
På något sätt har Aina känt sig säker på att katten ska komma tillbaka.
– Jag blev förstås överlycklig och lättad av beskedet, men vet också att hon är klok och stark. Samtidigt så har det varit fem iskalla veckor och hon var väldigt mager när hon kom. Vi åkte direkt till veterinären och undersökte henne och tog prover, men allt såg bra ut.
– Vi kommer verkligen att hålla koll om vi öppnar dörren för att vädra igen. Men jag tror faktiskt inte att hon vill gå ut igen, säger Aina och tar fram en liten stickad figur ur en låda med massvis av kattleksaker.
– Jag köpte den här till Sarafina i julklapp, den har väntat på att hon ska komma hem.