Till nyår sprängs 500-vallen

Intresset för att tillverka sin egen el har ökat explosionsartat. Till årsskiftet passeras 500 fastighetsägare som levererar ström ut på nätet. Enligt Geab har solpaneler blivit folkliga.

Torgny Hellström i Burs ångrar inte att familjen investerade i solpaneler. Den el de inte själva gör av med säljs ut på det öppna nätet.

Torgny Hellström i Burs ångrar inte att familjen investerade i solpaneler. Den el de inte själva gör av med säljs ut på det öppna nätet.

Foto: Henrik Radhe

Solel2018-09-18 07:30

För sex år sedan producerade 17 pionjärer sin egen el med hjälp av solpaneler på taket. Första september i år var antalet så kallade mikroproducenter 467.

– Jag vet inte om utvecklingen går att beskriva i ord, den är explosionsartad, säger Maria Lindström på Geab.

Tillsammans med sin kollega Malin Bäckman leder hon projektet och i takt med att nya paneler kommer upp på hustak, lagårdar och garagetak blir allt fler nyfikna.

– 95 procent av frågorna vi får handlar om solel. Förut var det status att sätta upp solpaneler, men nu är det inte längre en skrytpryl utan något vi gör för miljön och nästkommande generationer, säger Maria Lindström.

Fastighetsägarna tar först ut den el de själva gör av med och säljer sedan överskottet. Fram till årsskiftet finns möjlighet att koppla upp sig för att leverera överskottet av solel ut på Geabs nät. Då fattas ett nytt beslut om vad som ska gälla framåt.

På Gotland jobbar flera företag med att sälja och installera paneler, Geabs montörer har kö till och med november.

– Bestämmer man sig nu kan vi inte lova att vi får upp dem innan snön kommer, säger Maria Lindström.

Till årsskiftet tror hon att 500-vallen sprängs.

– Jag tycker att det är rätt häftigt. Solpaneler har blivit folkligt, inte bara för dem med stor plånbok eller som är miljömedvetna, säger hon.

Att priset på paneler har gått ner, och att det statliga investeringsstödet höjdes första januari i år från 20 till 30 procent, har gjort allt fler gotlänningar sugna att investera.

– En anläggning runt tolv kilowatt ligger på 150 000 till 200 000 kronor, det beror på tak och omständigheter, säger Maria Lindström och berättar att det statliga stödet sedan betalas ut retroaktivt några månader senare via länsstyrelsen.

Geab räknar med att anläggningarna ger pengarna tillbaka på drygt tio års produktion.

– Sedan har man mer pengar kvar i plånboken. Vi har varit bortskämda med låga elpriser en längre tid, men jag tror inte vi kommer att komma tillbaka till de nivåerna, säger hon.

Geab räknar med att Gotland har omkring 150 soltimmar mer än genomsnittet i Sverige, vilket ökar förutsättningarna. Förra året producerades drygt 1 700 000 kilowattimmar solel på ön. Det innebär att omkring två procent av det gotländska behovet kom från solen.

– Då är det bara den el som har gått ut på nätet. Hur mycket solel som har producerats totalt vet vi inte, säger Maria Lindström.

Fakta

2012: 17 anläggningar på Gotland.

2013: 32 anläggningar.

2014: 195 anläggningar.

2015: 220 anläggningar.

2016: 243 anläggningar.

2017: 372 anläggningar.

2018: 467 till och med sista augusti.

Förra året producerades 1 729 201 kilowattimmar solel.

Till sista augusti i år hade 2 424 288 kilowattimmar solel producerats på Gotland.

Jämför man maj i år mot samma månad 2017 var produktionen 305 698 kilowattimmar mot 546 563.

Siffrorna är överskottet inlevererad på nätet.

Källa: Geab

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om