Under den svensk-finska övningen i Slite fick oljesanerare träna i ett scenario där det handlade om att stoppa en oljeläcka ombord på ett fartyg.
Det blåser hårda vindbyar och regnar i sidled. Vid Apotekskajen i Slite hamn ligger kustbevakningsfartyget Triton. Den här dagen övar svenska Kustbevakningen tillsammans med sin finska motsvarighet samt finska Försvarsmakten på olika moment i ett miljökatastrofscenario utanför Slite.
Varje år håller Kustbevakningen en miljöövning med nordiska eller baltiska länder där man testar rutinerna.
– Huvuddelen av övningen handlar om oljeupptagning. Vi övar även på begränsning av utsläpp, läktring, nödbogsering och skrovbesiktning med hjälp av dykare, berättar Manuel Dahlberg, övningsledare.
Även ren livräddning och scenarier av brand övas. En av dem som fått måla ansiktet rött av fejkat blod är kustbevakaren och räddningstjänsthandläggaren Thomas Larsson.
– Vi vill störa staben lite extra, så att de får jobba hårt. Övningen ska inte gå helt smärtfritt för de inblandade.
Runt öarna i Slite skärgård rör sig flera fartyg denna dag. Kustbevakningen testar alla sina Slitebaserade båtar med oljeupptagningsverktyg, finska Gränsbevakningsväsendet hjälper till med sin mindre motsvarighet till Triton och på plats finns även ett finskt militärfartyg som vi inte får fotografera.
Triton är ett av tre likadana fartyg i landet. Av de är alltid två bemannade och i rörelse på strategiska ställen i svenska vatten för att snabbt kunna ta sig fram om det inträffar något. Förutom att nödbogsera fartyg kan Triton ta upp stora mängder olja och släcka bränder till sjöss.
Joakim Åkermark, biträdande stationschef vid Kustbevakningen i Slite, och Thomas Larsson, räddningstjänsthandläggare, deltog vid övningen i Slite.
Det finns alltid en oro för oljeutsläpp, men det finns en tydlig organisation om vad varje land kan hjälpa till med om det inträffar ett större utsläpp i Östersjön. Thomas Larsson, som varit kustbevakare i Slite sedan 1993, har sedan dess inte varit med om något utsläpp runt Gotland där hjälp krävts från andra länder.
– Det har räckt med svenska fartyg när utsläpp skett. Däremot var vi från Slite bland de första på plats 2003 när det skedde ett stort oljeutsläpp vid Bornholm.
Ett av de större utsläppen runt Gotland skedde 23 november 2004. Under den stormiga natten fick bulkfartyget Polo M grundstötning utanför Slite efter att ha legat ankrad i det hårda vädret. I lasten fanns 940 ton olja.
– Av de 30 ton olja som släpptes ut från fartyget försvann allt helt och hållet. Detta trots att vi sökte med dykare och sonar på både botten och yta, säger Thomas Larsson.
Bara små mängder olja flöt veckorna efteråt iland på Gotlands östra kust, men den största delen av försvann spårlöst.
Övningsledaren Manuel Dahlberg, samt kustbevakarna i Slite, Thomas Larsson och Joakim Åkermark.
Risken för oljeutsläpp har man i Östersjön försökt minska genom att ställa större krav på fossilfria bränslen. I dag finns också en större medvetenhet i och med dubbla skrov på lastfartyg.
– Finns kemiska ämnen i lasten ska det alltid skyddas av dubbelskrov i Östersjön, så sker en kollision eller grundstötning är risken ganska liten att det går hål på lasttanken. Däremot vad gäller bränslet får upp till 600 kubikmeter ligga i direkt anslutning till skrovsidan. Så går det hål är det i regel fartygets bränsle som läcker ut, säger Thomas Larsson.
Allt vanligare blir nu hybridolja, som ger mindre giftiga avgaser. Nackdelen är att den i regel är farligare för naturen om det sker ett utsläpp eftersom den är så flyktig, menar Thomas Larsson.
– Hybridolja är väldigt dålig i kontakt med vatten. Våra oljeupptagningssystem fungerar dåligt och kan inte fånga upp oljan. Ämnet är också väldigt toxiskt.
Utsläppet från fartyget Polo M var bland de allvarligare som skett runt Gotland de senaste decennierna.