Innan pandemin hade Gotlands strumpfabrik i Boge sex personer anställda. Nu är det bara grundarna Ulrika Ek och Urban Gustavsson, och en kvartsanställd, kvar. En av regeringens åtgärder för att mildra coronapandemins konsekvenser för företagen är införandet av korttidspermitteringar. Det innebär att anställda kan gå ner i arbetstid under en period, vilket delvis finansieras av staten.
Ulrika Ek ansökte om just detta, efter att ha pratat med Tillväxtverket som sköter utbetalningarna.
– Jag frågade om det var okej att söka trots att vi bara tar ut lön en gång per år istället för varje månad. Handläggaren svarade att det är vanligt bland mindre företag och att det var helt okej, berättar hon.
Bolaget beviljades stöd och Ulrika och Urban gick ner till att jobba 40 procent mellan maj och mitten av november. De fick begränsa öppettiderna i strumpfabrikens butik i Visby, ibland stänga helt, eftersom det inte gick ihop med den minskade arbetstiden. Ulrika började även plugga för att utnyttja den extra tiden. 12 november kom plötsligt ett meddelande från Tillväxtverket om att deras bolag inte är godkänt för korttidspermittering. Myndigheten kräver tillbaka de 105 000 kronorna som redan hade betalats ut.
– Det motiverades med att vi inte tog ut lön månadsvis utan på årsbasis. Trots att vi trodde att vi gjorde allting rätt har vi istället skadat bolaget i över ett halvår. Hade jag fått veta det här i maj hade jag inte stängt butiken i Visby och definitivt inte lagt tid på studier, säger Ulrika Ek.
Flera andra företagare har kontaktat Ulrika Ek med liknande problem, att de stödåtgärder som regeringen beslutat om inte gäller deras verksamhet. Bara att sätta sig in i de olika regelverken är svårt och tar tid, menar Ulrika.
– Om det är någonting jag har lärt mig är det att man är helt ensam i det här. De flesta som är i liknande sits knyter handen i fickan och orkar inte strida. Men det här är mitt sätt att bearbeta det och jag strider för andra också.
Svensk Näringsliv har i en debattartikel påtalat att det är svårt för företag att dels förstå om de har rätt till stöd, dels att få stöd överhuvudtaget.
– För många fungerar det, men det finns också en hel del företag som har hamnat i kläm av olika anledningar. Framför allt för att regelverket inte är tillräckligt tydligt utformat, säger Olle Karstorp, regionchef för Svenskt Näringsliv i Stockholm och på Gotland.
Att regeringen var snabb med att ta fram stödåtgärder är positivt, men reglerna borde sedan ha anpassats efter en tid, menar Olle Karstorp.
– När saker går snabbt finns det en stor risk att det inte blir perfekt. Vi hade hoppats att man något snabbare skulle ha kommit tillrätta med problemen som uppstått.
Om Gotlands strumpfabrik kommer att överleva vet Ulrika Ek ännu inte.
– Det beror på hur försäljningen går i december, och på hur länge vi orkar. Det känns fånigt att klaga när folk blir sjuka och dör i den här sjukdomen, men det här är vår verklighet.
Ulrika Ek kommer att överklaga beslutet till förvaltningsrätten och funderar på att göra en JK-anmälan. Hon har även skrivit ett brev till finansminister Magdalena Andersson.
– Jag tycker att det känns rimligt att kräva skadestånd när Tillväxtverket sa en sak i början, och sedan fattar ett helt annat beslut senare.