Entusiaster väcker prylarna till liv på sjöfartsmuseet

Kjell Gardelin, Bosse Persson och Gunnar Sillén i styrelsen för Slite sjöfartsmuseum står och vrider och vänder på en tingest som nyligen inkommit från Skeppargillet. I en frälsarkrans är rep fastgjorda och bär upp en ställning som man, om nöden kräver, skulle kunna sitta i. Och jodå, det är just för nödställda sjöfarande den här räddningsstolen var till.

– Äldre tiders helikopterbärgning, kommenterar Kjell Gardelin och halar i samma stund upp en pistol.

Med den kunde man fyra av en raket, där en tunn lina var fäst, så att man från ett annat fartyg eller från land kunde få kontakt med en haverist och etablera en linbana, där folk kunde räddas, åkandes i stolen. Stolen är komplett med skrivna instruktioner och man kan snabbt konstatera att varje tid ställer sina krav på förkunskaper för att kunna använda utrustning rätt.

Byggnaden i Slite hamn, som sjöfartsmuseet är inrymt i, var ett varv en gång i tiden. Miljön kunde knappast vara mer marin; här ligger kustbevakningens stora fartyg, här samsas småbåtar av både modernt och mycket gammalt snitt. Och museet ansvarar också för en slip som kan hantera båtar upp till 30 ton. Det ger ett litet tillskott till ekonomin.

– I alla fall när vi ombeds hjälpa till med att ta upp ett fartyg. Det är lite si och så med bidragen från de som kör ner sina båtar, kommenterar Kjell.

Det är ett omfattande ideellt arbete som styrelsen för Slite sjöfartsmuseum lägger ner. Förra året hölls 51 protokollförda möten och 1 900 arbetstimmar noterades. Nya föremål tillkommer ständigt. En speciell gåva förra året var den skeppsklocka som fanns ombord på ubåten Sälen. Den hänger nu i rummet som, efter förebild från örlogsvarvet i Karlskrona, kallas Ordersalen.

I styrelsen, där Kjell Gardelin är ordförande, finns mångåriga erfarenheter från sjöfart och yrkeskunskaper av allehanda slag, som kommer väl till nytta när gamla föremål och apparater ska renoveras och presenteras. På museets övervåning finns en fungerande radar, som radarteknikern Lennart Larsson från styrelsen plockat ihop av delar från andra. Bosse Persson var mekaniker på Cementa, innan han gick i pension. "Kröka räls" säger han om något av det han kunnat bidra med, av de andra i museistyrelsen förstår man att det varit betydligt mer än så. 

– Det är intressant med sjön och så gillar jag umgänget och kamratskapet här, säger han om sitt engagemang i museet.

Gunnar Sillén beskriver sig själv som teoretikern i sällskapet, icke desto mindre kommer mängder av utställda båtmodeller från hans hand. Han har varit mycket aktiv i "gräv där du står-rörelsen".

– Arbetets historik intresserar mig, säger han.

Kjell Gardelin gick båtbyggarskola i Vaxholm och kom sen att arbeta inom Kustbevakningen i många år, innan han gick i pension. Han kan Slites sjöfartshistoria på sina fem fingrar.

En Archimedes-motor från 1912, radiofyren från Visby, sjökort, marinmålningar, gamla utbordare. Allt kommer till liv när de pensionerade sjöfartsentusiasterna får berätta. En särskild Rysslandsutställning tillkom som en kommentar till att Slite hamn inte tilläts bli upplag för Nordstream 2. Här finns, bland mycket annat, en modell av den sovjetiska isbrytaren Krassin som 1928 spelade huvudrollen i den största undsättningsoperation världen dittills skådat, sedan luftskeppet Italia kraschat i drivisen norr om Svalbard.