Cementas nya kross ett steg mot fossilfrihet

Cementa i Slite investerar i en ny pelletskross för att minska användningen av fossila bränslen. "Det största steget på flera år", säger platschefen Fred Grönwall.

Cementa

Cementa

Foto: Lasse Linusson

Slite2021-04-16 13:30

Hittills har Cementas anläggning haft tillgång till tre mindre maskiner för att krossa bränslepellets i produktionen av cementklinker. Klinkern, små kulor, är en mellanprodukt på vägen till färdig cement och produceras under mycket hög temperatur. Det går åt mängder med värmeenergi och den har cementindustrin under lång tid fått från fossila bränslen.

– När jag först kom till fabriken i Slite 1998 som 17-åring så handlade i stort sett allt om fossila bränslen, även om det gjordes lite försök med alternativa bränslen då också, säger platschefen Fred Grönwall och fortsätter:

– Det är enklare att köra produktionen och få en jämn kvalitet med olja och kol och för oss gäller att vi aldrig får äventyra kvaliteten på cementprodukten som kunden får.

Men 2021 jämfört med 1998 är en annan värld för industrin. Oil peak är nådd. Konsekvenserna av eldning med fossila bränslen och mänskligt alstrade växthusgaser står klarare för varje år som går. Och samtidigt som Cementa i Slite, tillsammans med stålföretaget SSAB, står för landets allra största utsläpp av koldioxid så är det också två företag som satsar hårt på att lämna den fossila eran bakom sig.

Energieffektivisering och efter hand också alltmer omställningen till miljömässigt bättre lösningar har intresserat Fred Grönwall alltsedan hans första tiden på Cementa. Han tog examen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala som civilingenjör 2004 inom området energisystem. Examensarbetet handlade om en förbättrad bränn-lans för cementugnar och var en lösning som också realiserades på fabriken i Slite. Efter arbete på Cementas anläggning på Öland, sex år som produktionschef och tre och ett halvt år som platschef i Slite lämnar Fred Grönwall snart cementindustrin för fastighetsbranschen. Under hans år i Slite har användningen av fossila bränslen minskat.

– Det har gått steg för steg. Av all cement som förbrukas i Sverige så kommer två tredjedelar härifrån Slite, så vi får inte chansa, vi får inte misslyckas, säger Fred Grönwall.

Inför redaktionens besök har han fyllt en whiteboard med tabeller över utvecklingen de senaste fem åren och hur planen ser ut för innevarande år. Det är detaljerade uppgifter om koldioxidutsläpp per ton klinker, per ton biomassa och mycket annat. Det skulle föra för långt att redovisa allt, men här är några jämförelsetal: 

2016 släppte fabriken ut totalt 1 741 741 ton koldioxid, 2020 hade det minskat till 1 436 597 ton. Per ton producerad cement var utsläppet 690 kilo koldioxid 2016, 2020 hade det sjunkit till 657 och i planen för 2021 ska det sjunka till 638.

En intressant faktor är också att Cementa använder alltmer slagg från stålproduktion, just från SSAB, i tillverkningen. Det är slagg som annars skulle lagts på deponi. Här har man gått från 1 435 ton år 2016 till 163  762 ton år 2020. Och produktionen generar inga högar av aska, allt blir cement. Samtidigt har andelen "alternativa bränslen" ökat från 57,5 till 68,8 procent. 

– Och med den nya pelletskrossen kommer vi att drastiskt öka användningen av biobränslen, säger Fred Grönwall.

– Det är det största steget vi tagit på flera år i omställningen från fossila bränslen. Det är egentligen bara satsningarna som gjordes efter branden 2017 som är mer omfattande.

Krossen är en investering på 15 miljoner kronor. Den tas i bruk nu i april.

Biobränsle och plast

I krossen omvandlas pellets till en produkt påminnande om sockervadd som sprutas in i ugnen. Pelletsen som används kallas RDF-brickets där förkortningen på engelska står för refused-derived fuel. Innebörden är att pelletsen innehåller plast som inte kunnat återanvändas på annat sätt. Pelletsen som Cementa använder består till cirka 60 procent av biobränsle och till cirka 40 procent av plast. Bränslet, som ser ut som gås-spillning, importeras från tillverkare i Holland och Storbritannien.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!