Svensk Natur, som ges ut av Naturskyddsföreningen, redovisar användningen av släckskum från alla räddningsjänster i landet i under elva år. Där finns kommuner som minskat användningen av brandskum betydligt de senaste åren, till exempel Uppsala och Södertörn. På Gotland har användningen legat ganska konstant på strax över tio tillfällen per år. Bryts siffrorna ner lokalt är underlaget inte omfattande och enskilda betydande händelser kan påverka slutsatserna.
Men myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har sedan ett par år tillbaka avrått från användning av alla sorters släckskum – om det inte går att samla upp släckvattnet. Det gäller alltså inte bara de uppmärksammade problemen med PFAS, poly- och perfluerade alkylsubstanser – miljögifter som lagras i blod och lever.
– Skum med PFAS använder vi inte sedan 2010, säger Dick Svennefelt, chef för räddningstjänsten på Gotland.
– Men det A-skum vi använder är heller inte världens bästa produkt sett ur miljösynpunkt, fortsätter han.
Och mycket riktigt finns det studier som visar att tensiderna i A-skum skadar fiskembryon.
– Problemet är att det vid vissa situationer är vad vi har att tillgå. Skulle vi till exempel få en tankbilsolycka så måste vi använda skummet. Skydd av byggnad intill en brand är ett annat exempel.
Dick Svennefelt menar att forskning och utveckling för miljömässigt bättre lösningar stannade av när gamla Räddningsverket gick upp i MSB.