Tillsammans med hunden Obelix promenerar hon längs Kärleksstigen, i trakterna vid Åhsbergska hagen och Gustavsvik i Visby. Hon berättar att det varit särskilt skräpigt vid parkeringen mitt emot badet. Där låg stora drivor av hundbajspåsar som inte hittat någon lämpligare plats samt olika sorter av annat bråte som folk lastat av.
– De har ju tagit ner nästan alla bajspottor i området, berättar Maylis Skog Sandström.
– Samma sak är det längs Kärleksstigen. Tre papperskorgar är borttagna. Nu står det bara en grå ful järnpinne där, beskriver hon.
Flera hundar och deras mattar och hussar passerar skylten som upplyser att hundägare är skyldiga att plocka upp efter sig.
”Håll hundar under uppsikt och plocka upp efter dem” är budskapet.
Det är regionen som plockat ner en del av skräpkorgarna och tagit fram en ny strategi för hur renhållningen i områdena runt Kärleksstigen och Åhsbergska ska skötas.
Maylis Skog Sandström begriper inte varför man tagit bort skräpkorgarna och konstaterar att det bara leder till nedskräpning.
Förklaringen hittar vi i det som kallas hushållssopor.
– Vi har problem med att folk slänger hushållssopor i skräpkorgarna. Värst är det vid parkeringar där husbilar får stå. Där blir det snabbt fullt i skräpkorgarna, säger Sune Melander, enhetschef vid parkförvaltningen.
Stategin för att motverka missbruket av skräpkorgar är att göra inkasthålen så små att det blir svårt att slänga större mängder sopor där.
– Vi har beställt större sopbehållare med mindre hål. De komprimerar skräpet och kan ta omkring sex gånger så mycket innan de behöver tömmas, säger Sune Melander.
Han tycker det är jätteviktigt att hundägarna är nöjda och att de har rätt till service.
– Absolut. Vi har tavlor med hundbajspåsar som vi tillhandahåller. Det ska vara gratis. Men de får gå lite långre med påsarna när vi glestar ut avstånden mellan behållarna.
Vid Trojaborg har en av dessa behållare placerats. De andra längs kärleksstigen har plockats bort.
– Går jag förbi första skräpkorgen och hunden skiter efter det, får jag gå och bära bajspåsen i två och en halv kilometer tills jag når nästa skräpkorg, är en kommentar från en ilsken hundägare.
Maylis Skog Sandström håller med.
– Är det så långt mellan bajspottorna kommer folk att slänga påsen i skogen. Ingen går så långt med en bajspåse i handen, säger hon och pekar på en klarrosa bajspåse som slängts några meter in i terrängen.