Kuratorn tipsar: SĂ„ klarar du studierna

Höga prestationskrav och stress Àr de vanligaste orsakerna till att studenter uppsöker studenthÀlsan pÄ Uppsala universitet Campus Gotland. Kuratorn Sofie Westberg uppmanar till att sÀtta rimliga mÄl och strukturera studierna.

OhÀlsa. Sofie Westberg, kurator pÄ Uppsala universitet Campus Gotland, berÀttar att den psykiska ohÀlsan bland studenter ökat.

OhÀlsa. Sofie Westberg, kurator pÄ Uppsala universitet Campus Gotland, berÀttar att den psykiska ohÀlsan bland studenter ökat.

Foto: Henrik Radhe

Skolstart (GA)2017-08-25 09:20

För grundskoleelever och gymnasieelever har skolstarten redan varit, och för studenterna pÄ Campus Gotland drar terminen igÄng pÄ mÄndag. Studentlivet innebÀr ofta frihet och mycket socialt umgÀnge. Men det kan ocksÄ innebÀra stress, prestationskrav, dÄligt med sömn och rutiner. Sofie Westberg, kurator pÄ Campus Gotland, berÀttar att den psykiska ohÀlsan har ökat bland studenter.

– Det tar sig ofta uttryck i sömnsvĂ„righeter och olika former av Ă„ngest. I grunden handlar det ofta om en rĂ€dsla för att inte duga, sĂ€ger hon.

Sofie Westberg berÀttar att de vanligaste orsakerna till att studenter söker upp henne Àr att de Àr stressade och har höga prestationskrav.

– Kraven kan komma, eller upplevas komma, utifrĂ„n frĂ„n till exempel familj. Men de kan ocksĂ„ komma inifrĂ„n, och i grunden beror det pĂ„ lĂ„g sjĂ€lvkĂ€nsla. Man kĂ€nner att man mĂ„ste bevisa saker för sig sjĂ€lv för att duga.

Vad ska man göra för att minska kraven pÄ sig sjÀlv?

– Det gĂ€ller att sĂ€tta ribban pĂ„ en rimlig nivĂ„ och att ha realistiska mĂ„l. Stress kan vara bra för det fĂ„r oss att fokusera, men om stressen blir för stor Ă€r det viktigt att inte vara för hĂ„rd mot sig sjĂ€lv. Misslyckanden tillhör livet.

MÄnga studenter passar pÄ att arbeta under sommaren, och vissa jobbar Àven extra under skolÄret. Studentlivet innebÀr ofta att leva med en begrÀnsad ekonomi. Att fÄ pengarna att rÀcka till kan innebÀra stor press, menar Sofie Westberg.

– Vissa vill inte ta lĂ„n utan lever pĂ„ sparade pengar eller jobbar vid sidan av studierna. Jag skulle vilja avdramatisera det hĂ€r med att ta lĂ„n, det Ă€r inte hela vĂ€rlden och det Ă€r en investering för din framtid, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:

– Att studera heltid innebĂ€r 40 timmar i veckan. För vissa fungerar det att jobba extra utöver det, medan andra behöver lĂ€gga fullt fokus pĂ„ studierna. Det fĂ„r man kĂ€nna av sjĂ€lv.

För att inte kÀnna för stor stress tipsar Sofie Westberg om att ha en bra planering och att göra scheman för hur man lÀgger upp sin dag.

– Vissa trivs bĂ€ttre att plugga pĂ„ dagen, andra pĂ„ kvĂ€llen eller natten, man fĂ„r prova sig fram. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt med strukturer, att Ă€ta bra, sova, motionera, ha tid för fritidsintressen och för Ă„terhĂ€mtning.

Studentlivet kan innebÀra en hel del festande, hur ska man tÀnka kring det?

– Festa och ha kul, men drick med mĂ„tta. Att hitta en balans Ă€r viktigt, men det kan vara svĂ„rt nĂ€r man Ă€r ung.

Hur ska de blivande studenterna ladda upp inför terminsstarten?

– Försök att vara utvilad sĂ„ att du Ă€r taggad nĂ€r skolan börjar, sĂ€ger Sofie Westberg.

Studieteknikgurun Ingmar Andersson tipsar

Anteckna. Det kan lÄta banalt. Men att anteckna under förelÀsning handlar om repetition. Repetera ska man göra innan man glömt, dÀrför Àr det bra att göra det under förelÀsningen. Att anteckna Àr ocksÄ ett sÀtt att hÄlla sig alert och aktiv pÄ förelÀsningen eller lektionen.

Kom igÄng. MÀnniskan Àr expert pÄ att skjuta saker framför sig och tillslut sitter studenterna dÀr kvÀllen innan tentan och lÀser sÄ att ögonen blöder. SÀtt upp en deadline pÄ nÀr du ska ha pluggat in allt, förslagsvis nÄgon dag innan tentan eller provet. SÀtt upp delmÄl pÄ vÀgen dit och samarbeta med en klasskompis. Om man bestÀmmer tid och plats för att studera med nÄgon Àr chansen större att man faktiskt kommer igÄng och gör det.

Var förberedd. MÄnga gÄr pÄ förelÀsningen som blanka blad och förvÀntar sig att bli serverade och matade med information. LÀs pÄ om Àmnet innan förelÀsningen eller lektionen. DÄ Àr chansen större att du intresserar dig för Àmnet och har lÀttare att ta till dig informationen. För den som kommer med lite förkunskap blir förelÀsningen som en repetition.

StÄ upp. NÀr man sitter ner Àr det lÀtt att rÄka nicka till. Genom att stÄ upp hÄller man John Blund pÄ avstÄnd. StÄ upp och lÀs, eller gör som Ingmar Andersson och smÄpromenera runt i rummet medan du lÀser. Höj och sÀnkbara skrivbord kan vara dyra men Àven hÀr finns knep. Skrivbord som monteras fast pÄ vÀggen kan monteras i stÄhöjd.

Förhör. NĂ€r ögonen vandrat flera sidor i boken och man kommer pĂ„ sig sjĂ€lv med att inte ha fĂ„tt in nĂ„gon information i huvudet – börja om. LĂ€s till du kommer till ett naturligt stopp i texten och förhör dĂ€refter dig sjĂ€lv pĂ„ vad du precis lĂ€st. Kan du svara pĂ„ vad som stod i stycket kan du gĂ„ vidare, annars fĂ„r du lĂ€sa om stycket igen.

Kolla frÄgorna. PÄ universitet finns det ofta gamla tentor som man kan kolla pÄ, för gymnasieelever hÀnder det att man fÄr instuderingsfrÄgor. LÀs igenom frÄgorna innan du börjar lÀsa i boken. PÄ sÄ vis fÄr du ett hum om vad som Àr det viktiga i texten och vad du bara kan skumma igenom.

Inga frÄgor? Gör om alla rubriker och mellanrubriker till frÄgor. Rubrikerna brukar spegla det som texten handlar om och vad som Àr viktigast. Om du gör om rubriken till en frÄga och kan svara pÄ den frÄgan sÄ har du förstÄtt vad som Àr det viktigaste i stycket.

Gloslista. PĂ„ universitetet kan det hĂ€nda att kurslitteraturen Ă€r pĂ„ engelska. Även om man talar engelska flytande kan det vara besvĂ€rligt nĂ€r det kommer till fackord eller andra mindre anvĂ€nda termer. LĂ€s igenom bokens första sidor och stryk under alla ord du inte kan eller Ă€r osĂ€ker pĂ„. ÖversĂ€tt dem och skriv ner dem pĂ„ en liten gloslista som du har bredvid dig nĂ€r du lĂ€ser och förhör dig sjĂ€lv pĂ„ orden dĂ„ och dĂ„.

Kalibri strl 11. Att lÀsa pÄ skÀrm kan upplevas jobbigt. Minimera fönstret du lÀser i. Kortare rader gör lÀsningen lÀttare dÄ det tar mycket energi för ögonen att hoppa frÄn skÀrmens ena sida till nÀsta. Att scrolla Àr ocksÄ energitagande. LÀs lÀngst uppifrÄn, hela vÀgen ner innan du scrollar. RÀtt teckenstorlek kan ocksÄ förenkla. Genom att kopiera över texten i ett word-dokument kan man sjÀlv reglera storlek och typsnitt. Ingmar Anderssons personliga favorit Àr Kalibri storlek 11.

Nöjd dig inte. MÄnga nöjer sig med ett E i betyg pÄ tentor, prov och kurser. Men ingen ska nöja sig med ett E, och ingen behöver nöja sig med ett E med bra studieteknik. Det Àr ingen genvÀg, man mÄste fortfarande lÀgga ner tid pÄ sina studier. Men om man gÄr in med en mer seriös instÀllning, som nÀr man anvÀnder sig av ovanstÄende tips, sÄ tror Ingmar Andersson att man kommer vara mer intresserad av sina studier.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!