Kuratorn tipsar: Så klarar du studierna

Höga prestationskrav och stress är de vanligaste orsakerna till att studenter uppsöker studenthälsan på Uppsala universitet Campus Gotland. Kuratorn Sofie Westberg uppmanar till att sätta rimliga mål och strukturera studierna.

Ohälsa. Sofie Westberg, kurator på Uppsala universitet Campus Gotland, berättar att den psykiska ohälsan bland studenter ökat.

Ohälsa. Sofie Westberg, kurator på Uppsala universitet Campus Gotland, berättar att den psykiska ohälsan bland studenter ökat.

Foto: Henrik Radhe

Skolstart (GA)2017-08-25 09:20

För grundskoleelever och gymnasieelever har skolstarten redan varit, och för studenterna på Campus Gotland drar terminen igång på måndag. Studentlivet innebär ofta frihet och mycket socialt umgänge. Men det kan också innebära stress, prestationskrav, dåligt med sömn och rutiner. Sofie Westberg, kurator på Campus Gotland, berättar att den psykiska ohälsan har ökat bland studenter.

– Det tar sig ofta uttryck i sömnsvårigheter och olika former av ångest. I grunden handlar det ofta om en rädsla för att inte duga, säger hon.

Sofie Westberg berättar att de vanligaste orsakerna till att studenter söker upp henne är att de är stressade och har höga prestationskrav.

– Kraven kan komma, eller upplevas komma, utifrån från till exempel familj. Men de kan också komma inifrån, och i grunden beror det på låg självkänsla. Man känner att man måste bevisa saker för sig själv för att duga.

Vad ska man göra för att minska kraven på sig själv?

– Det gäller att sätta ribban på en rimlig nivå och att ha realistiska mål. Stress kan vara bra för det får oss att fokusera, men om stressen blir för stor är det viktigt att inte vara för hård mot sig själv. Misslyckanden tillhör livet.

Många studenter passar på att arbeta under sommaren, och vissa jobbar även extra under skolåret. Studentlivet innebär ofta att leva med en begränsad ekonomi. Att få pengarna att räcka till kan innebära stor press, menar Sofie Westberg.

– Vissa vill inte ta lån utan lever på sparade pengar eller jobbar vid sidan av studierna. Jag skulle vilja avdramatisera det här med att ta lån, det är inte hela världen och det är en investering för din framtid, säger hon och fortsätter:

– Att studera heltid innebär 40 timmar i veckan. För vissa fungerar det att jobba extra utöver det, medan andra behöver lägga fullt fokus på studierna. Det får man känna av själv.

För att inte känna för stor stress tipsar Sofie Westberg om att ha en bra planering och att göra scheman för hur man lägger upp sin dag.

– Vissa trivs bättre att plugga på dagen, andra på kvällen eller natten, man får prova sig fram. Det är också viktigt med strukturer, att äta bra, sova, motionera, ha tid för fritidsintressen och för återhämtning.

Studentlivet kan innebära en hel del festande, hur ska man tänka kring det?

– Festa och ha kul, men drick med måtta. Att hitta en balans är viktigt, men det kan vara svårt när man är ung.

Hur ska de blivande studenterna ladda upp inför terminsstarten?

– Försök att vara utvilad så att du är taggad när skolan börjar, säger Sofie Westberg.

Studieteknikgurun Ingmar Andersson tipsar

Anteckna. Det kan låta banalt. Men att anteckna under föreläsning handlar om repetition. Repetera ska man göra innan man glömt, därför är det bra att göra det under föreläsningen. Att anteckna är också ett sätt att hålla sig alert och aktiv på föreläsningen eller lektionen.

Kom igång. Människan är expert på att skjuta saker framför sig och tillslut sitter studenterna där kvällen innan tentan och läser så att ögonen blöder. Sätt upp en deadline på när du ska ha pluggat in allt, förslagsvis någon dag innan tentan eller provet. Sätt upp delmål på vägen dit och samarbeta med en klasskompis. Om man bestämmer tid och plats för att studera med någon är chansen större att man faktiskt kommer igång och gör det.

Var förberedd. Många går på föreläsningen som blanka blad och förväntar sig att bli serverade och matade med information. Läs på om ämnet innan föreläsningen eller lektionen. Då är chansen större att du intresserar dig för ämnet och har lättare att ta till dig informationen. För den som kommer med lite förkunskap blir föreläsningen som en repetition.

Stå upp. När man sitter ner är det lätt att råka nicka till. Genom att stå upp håller man John Blund på avstånd. Stå upp och läs, eller gör som Ingmar Andersson och småpromenera runt i rummet medan du läser. Höj och sänkbara skrivbord kan vara dyra men även här finns knep. Skrivbord som monteras fast på väggen kan monteras i ståhöjd.

Förhör. När ögonen vandrat flera sidor i boken och man kommer på sig själv med att inte ha fått in någon information i huvudet – börja om. Läs till du kommer till ett naturligt stopp i texten och förhör därefter dig själv på vad du precis läst. Kan du svara på vad som stod i stycket kan du gå vidare, annars får du läsa om stycket igen.

Kolla frågorna. På universitet finns det ofta gamla tentor som man kan kolla på, för gymnasieelever händer det att man får instuderingsfrågor. Läs igenom frågorna innan du börjar läsa i boken. På så vis får du ett hum om vad som är det viktiga i texten och vad du bara kan skumma igenom.

Inga frågor? Gör om alla rubriker och mellanrubriker till frågor. Rubrikerna brukar spegla det som texten handlar om och vad som är viktigast. Om du gör om rubriken till en fråga och kan svara på den frågan så har du förstått vad som är det viktigaste i stycket.

Gloslista. På universitetet kan det hända att kurslitteraturen är på engelska. Även om man talar engelska flytande kan det vara besvärligt när det kommer till fackord eller andra mindre använda termer. Läs igenom bokens första sidor och stryk under alla ord du inte kan eller är osäker på. Översätt dem och skriv ner dem på en liten gloslista som du har bredvid dig när du läser och förhör dig själv på orden då och då.

Kalibri strl 11. Att läsa på skärm kan upplevas jobbigt. Minimera fönstret du läser i. Kortare rader gör läsningen lättare då det tar mycket energi för ögonen att hoppa från skärmens ena sida till nästa. Att scrolla är också energitagande. Läs längst uppifrån, hela vägen ner innan du scrollar. Rätt teckenstorlek kan också förenkla. Genom att kopiera över texten i ett word-dokument kan man själv reglera storlek och typsnitt. Ingmar Anderssons personliga favorit är Kalibri storlek 11.

Nöjd dig inte. Många nöjer sig med ett E i betyg på tentor, prov och kurser. Men ingen ska nöja sig med ett E, och ingen behöver nöja sig med ett E med bra studieteknik. Det är ingen genväg, man måste fortfarande lägga ner tid på sina studier. Men om man går in med en mer seriös inställning, som när man använder sig av ovanstående tips, så tror Ingmar Andersson att man kommer vara mer intresserad av sina studier.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!