Skolbarn hjälper öringen yngla av sig

Under två år ska skolelever hjälpa till att restaurera öns bäckar för att säkra stammen av den unika gotländska havsöringen. På köpet får barnen kunskaper i praktisk fiskevård.

Joakim Lyander berättar för Olle Ohlsson hur ån ska restaureras.

Joakim Lyander berättar för Olle Ohlsson hur ån ska restaureras.

Foto: Henrik Radhe

Skolprojekt2018-09-23 08:00

Strax söder om nya kryssningskajen rinner Kopparsviksbäcken ut i havet. Nu en rännil, men senare i höst förhoppningsvis en vild fors för havsöringarna att kämpa sig upp i för att fortplanta sig. Att kryssningsfartygen kommer och går tycks inte påverka fisken, som däremot är beroende av grusbäddar för att lägga sin rom i.

– Det känns snällt att hjälpa havsöringarna. Om vi varit fiskar och inte hade fått hjälp hade det inte varit så bra, säger Tara Nov Engfeldt och lyfter ännu en hink grus till sina klasskamrater i bäcken.

Det är Sportfiskarnas nationella projekt ”Skolbäcken” som har kommit till Gotland. Med hjälp av ekonomiskt stöd via Region Gotland och länsstyrelsen, totalt 400 000 kronor, kommer gotländska låg- och mellanstadiebarn under två års tid att få byta klassrummet mot lektioner utomhus.

– Alla har inte nappat, men vi har Gråboskolans klass fyra här i dag, och Orionskolan, Särskolan och Gardaskolan med oss, säger projektledaren Joakim Lyander.

Gråboskolan och Orionskolan har bäcken vid Kopparsvik att jobba med. Särskolan bäcken vid Själsö och Gardaskolan ån genom socknen, som faktiskt är ett biflöde till Närsån. Havsöringen vandrar hela vägen från havet till Garda för att leka och lägga sin rom under november och december.

– Det är fascinerande att se. Om man förstår deras livsbetingelser och att de vandrar upp från havet till just sin egen bäck blir det ännu häftigare, säger Joakim Lyander.

Varje arbetspass börjar med fakta om öringarnas märkliga liv, innan eleverna får hoppa i vadarbyxor och lägga ut stenbumlingar som bromsar vattenflödet och grus till lekbottnar. Arbetet syftar till att säkra stammen av vild havsöring.

– Intresset är jättestort och eleverna förstår att de bidrar och gör någonting bra, säger Joakim Lyander.

Tillgången på havsöring har varit relativt god, däremot inte på rinnande vatten i åarna.

– Det har varit jättetorra somrar och det gör att ynglen dör. Det kommer vi att se om några år, säger han.

I november och december, när havsöringar på flera kilo styck, kämpar sig upp i åarna ska eleverna komma tillbaka för att se vad de har bidragit till. Att byta klassrummet mot verkligheten tycker både de och deras lärare är toppen.

– Att få komma hit och se fisken gå upp och leka blir fantastiskt, säger klassföreståndaren Sara Kristiansson.

Det här lär sig barnen

Under oktober till december är havsöringen skyddad och allt fiske utanför åarna är förbjudet.

Då byter de dräkt från silver till guldbrun för att bättre smälta in i bäckarnas miljö.

Honan lägger sig på sidan och slår med stjärten en grop där hon lägger sin rom.

En hona på 3 kilo lägger omkring 4 500 romkorn.

Hanens prutar sin mjölke över rommen som sedan täcks av honan med grus.

I mars och april kläcks rommen.

Larven lever sin första tid på en gulesäck, som yngel lever de på insekter och kräftdjur.

Hälften simmar direkt ut i havet, resten stannar 1 till 3 år i bäcken.

Efter 1 till 5 år i havet återvänder de för att fortplanta sig i samma bäck som de föddes i.

25 gotländska åar är då skyddade.

Källa: Sportfiskarna

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om