Varje år anläggs flera hundra skolbränder av ungdomar. Många av dessa bränder anläggs av skolans elever under skoltid. De upptäcks och släcks relativt omgående och personskador är ovanliga.
Gotland är inget undantag och räddningstjänsten åker ut efter större tillbud eller när en skola har sitt utrymningslarm kopplat till SOS-alarm. Men det är långt ifrån alla skolor på Gotland som har sitt brand- och inbrottslarm kopplade till räddningstjänsten eller någon annan funktion som sedan kan larma vidare. Något som är extra viktigt på nätter och under helger och lov, menar brandmästare Henrik Johansson vid räddningstjänsten Gotland. Han tycker att alla skolor på ön bör kopplas till räddningstjänsten på något sätt.
– Man litar på att någon ska upptäcka branden. Men det är inte säkert att det sker direkt även om utrymningslarmet tjuter. Det gäller att vi kan åka direkt. Har det brunnit i flera timmar är det svårt att begränsa branden och stor risk att skolan totalförstörs.
Enligt Johan Kallum, säkerhetschef på Region Gotland, är det till syvende och sist ekonomiska ramar som sätter stopp.
– Om vi bygger en ny skola kan vi sätta in rätt system från början men att koppla på äldre system kan bli mycket dyrt. Vi gör ingen skillnad på stad eller landsbygd utan det handlar om var det är lönt att överhuvudtaget ha ett direktlarm kopplat.
Det är snart sju år sedan Garda skola brann ned till grunden. Henrik Johansson var räddningsledare men eftersom larmet kom så sent hade branden hunnit sprida sig och var svår att komma åt.
– Det tråkiga är att regionen inte lär sig av misstag. En nedbrunnen skola är en betydligt större samhällskostnad än kostnaden för nya larmsystem, vilket är en katastrof rent pengamässigt för skattebetalarna.
Region Gotland har heltäckande försäkringar för skolbränder.
– Det är deras krav som styr oss i vårat förbättrings- och utvecklingsarbete, säger Johan Kallum.
Samtidigt täcker försäkringen långt ifrån allt. Alternativa lokaler och vissa inventarier blir stora kostnader för en skolverksamhet. Efter Gardabranden hade regionen en självriskkostnad på 1,3 miljoner kronor. Men sådant vägs också in när regionen gör en bedömning om det är värt att byta system och koppla in skolans larm till en räddningscentral.
– Tar det väldigt lång tid för väktare eller räddningstjänst att komma till skolan så har ju det larmet ett mindre värde, säger Johan Kallum.
Henrik Johansson håller inte med om att det är lönlöst att åka på larm till en skola långt bort.
– Regionen kommer undan för lätt med att säga att det är dyrt. De lösningar som finns i dag håller 60-talsstandard. Jag kan inte det tekniska i detalj, men det finns relativt enkla sätt att koppla larmet till en telefon eller en personsökare, så att i alla fall någon i socknen kan åka och kolla upp med en gång, säger Henrik Johansson.
Vilket egendomsskydd skolorna på ön har, samt vilka kriterierna är för att ligga för långt bort från en brandstation, vill regionens säkerhetschef av säkerhetsskäl inte gå ut med. GT har endast lyckats få bekräftat vilka skolor som har direktlarm och samtliga ligger i Visby.