Färsk statistik från CSN visar att drygt 12 procent, 195 stycken, av de gotländska gymnasieeleverna fick studiestödet indraget på grund av skolk det senaste läsåret. Det är en ökning sedan läsåret innan då motsvarande siffra var 11,4 procent. Även läsåret 2013/2014 var siffran höga 9,1 procent, vilket innebär att Gotland har legat i skolktoppen i landet de senaste tre åren.
Rikssnittet ligger på 7,8 procent, även det en siffra som ökar. En förklaring är de kraftigt skärpta riktlinjerna för skolornas rapportering som CSN införde 2012. Tidigare kunde en elev ha en dags frånvaro per vecka utan att rapporteras till CSN. Gränsen är nu max fyra timmars frånvaro per månad.
Sämst på ön är Wisbygymnasiet söder där 14 procent fick studiestödet indraget. Wisbygymnasiet norr hamnar på 12,8 procent. Fristående gymnasiet Guteskolan hade däremot ingen elev med indraget studiestöd.
Men trots platsen i skolktoppen är frågan inte prioriterad hos regionen:
– Regelverket är skärpt, så skolorna på Gotland kanske är duktiga på att rapportera frånvaron, i förhållande till andra skolor. Det kan vara en bidragande faktor i statistiken, säger gymnasiechef Lena Nordström och fortsätter:
– Vi är medvetna om problemet och med anledning av statistiken finns det självklart skäl att studera anledningarna till varför det ser ut som det gör. Siffrorna i statistiken är inte så anmärkningsvärda, eftersom vi även har en minskning av elever. Men vi måste naturligtvis känna ansvar för varje elev som är frånvarande, oavsett statistiken, säger Lena Nordström.
Behöver rektorerna mer hjälp?
– Gör de det är det förvaltningens uppdrag att hjälpa till. Men så anmärkningsvärt höga är inte siffrorna, säger Lena Nordström som medger att konsekvenserna för eleverna kan bli tuffa om de får återbetalningskrav på studiestödet:
– En betalningsanmärkning är aldrig bra, vare sig för ung eller gammal. Men viktigast är att ta reda på anledningen till att eleven inte är i skolan.