Trägnagare angriper öns kyrkor

Skalbaggslarver gnager sakta i sig historiska byggnader och öns medeltida kyrkor. ”Vissa kyrkor har jätteproblem”, säger stiftsantikvarie Rebecka Svensson.

Mjöl. Spår efter trägnagande insekter syns tydligt som fint sågspånspulver i fuktiga utrymmen och kulturbyggnader.

Mjöl. Spår efter trägnagande insekter syns tydligt som fint sågspånspulver i fuktiga utrymmen och kulturbyggnader.

Foto: Henrik Radhe

Skadedjur2017-11-06 05:00

Fukt ställer på olika sätt till det för historiska byggnader på Gotland. GA har tidigare rapporterat om kyrkan i Stenkyrka som tvingats stänga på grund av mögel. Men klimatförändringar med allt fuktigare luft gynnar också trägnagande insekter, som husbock och strimmig trägnagare, vars larver lever i byggnaders träkonstruktioner.

– Vissa kyrkor har jätteproblem, andra mindre, säger Rebecka Svensson på Visby stift.

Hon menar att situationen förvärras ytterligare i socknar där kyrkvindar används som förråd för äldre träföremål och möbler.

– Då finns det väldigt mycket att gnaga på för insekterna, säger hon.

Pia Jacobsson är förman på norra Gotlands pastorat och hon ser framför allt angrepp av larver från skalbaggsarten strimmig trägnagare i kyrkorna.

– De dyker upp överallt, allra helst i fuktiga lokaler. Ibland är de inne i kyrkorummet i bänkarna, så att vi får ta dit någon som sanerar, säger hon.

Norrlanda, Väskinde, Lokrume och kyrkan i Fole är byggnader där Pia Jacobsson har sett lämningar efter larver.

– Strimmig trägnagare är snarare regel än undantag, säger Per Hansén på Samfälligheten Gotlands kyrkor, men menar att ansvaret ligger på de enskilda församlingarna.

En sammantagen bild av hur omfattande angreppen i öns kyrkor är saknas, men skador orsakade av trägnagande insekter kommer ibland upp i samband med att renoveringar ska projekteras. Precis som privata fastighetsägare kan pastoraten välja att teckna avtal med skadebekämpande företag.

– Jag befarar att det är ganska få försäkringsbolag som tecknar den typen av försäkring, men det finns, säger Rebecka Svensson.

Fakta:

Husbock angriper torrt trävirke i byggnader, framför allt takstolar och virke i oinredda vindsutrymmen. Angrepp kan pågå flera år utan att märkas.

Strimmig trägnagare, även kallad dödsur eller trämask, är vanlig i byggnader med högre fuktighet än i uppvärmda lokaler. Hålen syns i gamla möbler, därav uttrycket ”möbelmask”.

Källa: Träguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om