I Vision 2025 som kommunfullmäktige antog 2008 föreslogs att åtta tätorter skulle utvecklas till serviceorter och graderas efter vilken typ av service de skulle erbjuda. Centralorten Visby blev den enda i nivå 1, vilket innebar att den skulle erbjuda all tänkbar service. Hemse och Slite hamnade i nivå 2 och Lärbro, Klintehamn, Fårösund, Roma och Katthammarsvik i nivå 3.
Öppna grafiken i nytt fönster>>
Mer detaljerat än så var inte Vision 2025. Redan för fem år sedan väcktes tanken att tydligare peka ut vilken servicenivå som ska gälla på respektive ort. 2016 tog konsultföretaget Sweco fram ett underlag som Stefan Persson, chef för regionens avdelningen för regional utveckling, byggt ett förslag till strategi för hela Gotland på. I onsdags låg det på regionstyrelsens arbetsutskotts bord.
– Regionen står inför stora ekonomiska utmaningar. Det här är en strategi för förändring. Om det blir kris ska den vara ett stöd så att man inte fattar förhastade beslut, säger han.
Förra året inledde Region Gotland en åtstramning som under 2017-2019 ska sänka kostnaderna med 170 miljoner kronor. Förslaget till strategi ger utrymme för flera besparingar, bland annat inom skola och barnomsorg som ska spara 57 av de 170 miljonerna.
Förslaget till servicenivåer gör det möjligt att lägga ner två högstadieskolor, till exempel den i Fårösund som varit på förslag tidigare. Det är även möjligt att lägga ner högstadiet i Klintehamn och ändå uppfylla kravet på service.
– Under 2017 och 2018 klarar vi 37 miljoner av besparingen, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler (V) som inte ser några behov av nedläggningar för att spara.
– Högstadieeleverna i Fårösund skulle få plats i Slite, men jag har varit med om att säga nej till förslag om att flytta dem tre gånger tidigare. Vi tycker det är viktigt att högstadiet är kvar i Fårösund, säger hon och påpekar att en nedläggning i Klintehamn eller Roma blir mycket svår.
Strategin föreslår att det ska finnas förskola, förskoleklass och låg- och mellanstadieklasser i alla de åtta närområden som ön delats in i – men bara under förutsättning att kvaliteten kan säkerställas. Oppositionsrådet Eva Nypelius (C) tycker inte om kvalitetskravet.
– Det kommer att bli en ständigt återkommande diskussionspunkt. Vem ska avgöra vad som är tillräcklig kvalitet. Det hade varit bättre att vara modig och tydligt sätta ner foten istället för att lägga in brasklappar, säger hon.
Planer på att flytta elever till Havdhem och lägga ner skolan i Öja har presenterats tidigare. Brittis Benzler anser dock att föräldrar på Storsudret och Östergarnslandet kan andas ut, eftersom strategin påpekar att det är viktigt att det finns skolor även i ytterområdena. Om kvalitetskravet säger hon:
– Skolorna i Öja och Kräklingbo håller hög kvalitet. Dessutom stämmer inte bilden av att vi har gott om utrymme i våra skolor. De flesta av våra skolor och förskolor är välfyllda.
Största hotet är enligt Brittis Benzler det fria skolvalet som gör att föräldrar väljer bort skolorna på landsbygden.
Mycket talar för att besparingar kommer att göras, eftersom Region Gotland tidigare konstaterat att förskolan är 28,5 procent dyrare än genomsnittet i riket, fritidshemmen 39,7 procent och grundskolan 19,4 procent dyrare.
Strategin ger även utrymme för de 15 miljoner kronor som kultur- och fritidssektorn ska spara. Gotland behöver exempelvis bara två ishallar och två badhus. Hälso- och sjukvården kan lägga ner vårdcentraler på landsbygden och ändå uppfylla servicenivån.
I strategin delas Gotland in på fyra olika sätt, beroende på typ av service. När ön delas i två delar blir ett problem uppenbart som strategin sätter särskilt fokus på. På södra halvan bor bara en femtedel av öns befolkning. Att större delen av gotlänningarna bor i Visby eller på norra Gotland måste avspeglas i serviceutbudet, säger strategin, som samtidigt påpekar hur viktigt Hemse blir som serviceort på Sudret.
Eva Nypelius (C) tycker att bra med en strategi som anger miniminivå på servicen, men påpekar att det behövs mer för att ge en helhetsbild.
– Gotland är unikt med så stor andel boende på landsbygden. Det ska vi slå vakt om. För att göra det behöver vi även se till bostadsbyggande och kollektivtrafik. De är bitar som måste ingå för att vi ska kunna ta ett helhetsgrepp om landsbygdsfrågorna, säger hon och nämner behovet av ett trygghetsboende i Hemse för att stärka orten.
I dag presenteras strategin för nämndordföranden och förvaltningschefer. Det kommer även att bli en ny omgång med dialogmöten, en turné runt om på Gotland där allmänheten får lämna synpunkter.
– De mötena hålls sannolikt under mars och april. Målet är att strategin kan vara ett underlag för budgetberedningen i vår, säger Stefan Persson.