I går kunde GA berätta att Region Gotland köper mer gas än vad man hinner göra av med. Nio miljoner kronor betalas till Biogas Gotland, för gas som de kan sälja ännu en gång till andra kunder. Men Magnus Ahlsten, ordförande i Biogas Gotland, menar att regionen, tillsammans med Arla, varit förutsättningar för utbyggnaden av gas och mackar på Gotland.
– Att sälja gas är i dag inget problem, men man måste bygga infrastrukturen vidare, säger han och berättar om de senaste planerna för omställningen till fossilfria bränslen.
I januari 2012 levererades den första gasen från anläggningen i Bro i en pipeline till Arla i Visby. Sju år senare tar fyra mackar runt om på ön i dag ungefär hälften av den gas som tillverkas, resten delar slakteriet och Arla på.
– Vi producerar ungefär tre miljoner kubikmeter gas, säger Magnus Ahlsten och jämför energivärdet med 3 000 kubikmeter olja.
Planer finns på hur produktionen ska kunna ökas kraftigt, genom att göra gas av ännu mer biomassa och gödsel.
– Tog vi allt avfall på Gotland skulle vi kunna producera upp till tio gånger mer än i dag, säger Magnus Ahlsten.
Under förra året dubblerades kapaciteten i Bro. Reaktor 1 och 2, och en efterrötkammare, rymmer 15 000 kubikmeter – men det räcker ändå inte.
– Vi har gasbrist och skulle behöva dubbla anläggningen en gång till, säger han.
Magnus Ahlsten ser att en handfull nya anläggningar, liknande den i Bro, skulle kunna byggas runt om på ön.
– Där avfallet finns, så att det inte blir så långa transporter, säger han.
I dag slutar pipelinen från Bro vid Arla i Visby. Men diskussioner förs med flera möjliga kunder för att bygga ut gasledningen till hamnen.
– Lantmännen vill ha gas för att torka spannmål och Spendrups vill ha gas, men den ledningen har vi inte råd att bygga. Fick vi med oss båtarna också skulle det vara möjligt. En pipeline till hamnen skulle kosta cirka fem miljoner kronor, säger Magnus Ahlsten och berättar att han just nu söker statlig medfinansiering.
Redan innan nya gasfärjan är i drift förs diskussioner med Destination Gotland om att köra båtarna delvis på gotländsk biogas, med tankning via en ny pipeline till hamnen.
– Vi ser en möjlighet att blanda in upp till fem procent gotländsk biogas tillsammans med den LNG som vi kommer att bunkra vår nya gasfärja med. För att det skall vara möjligt krävs ett hållbart system för att leverera biogasen såväl till hamnen som ombord på färjan, säger vd Christer Bruzelius.
Gotländsk biogas skulle ha pr-värde utåt, inte minst gentemot staten i nästa upphandling.
– Vi har en långsiktig plan att minska miljöpåverkan från färjetrafiken. Att med biogas kunna använda en förnyelsebar energikälla i Gotlandstrafiken är ett viktigt steg mot vårt mål, säger han.
Mer än en miljon kubikmeter biogas per år tankas i öns personbilar och bussar. Om gasfärjan bara tar fem procent gotländsk biogas motsvarar det ändå vad mer än all övrig trafik tankar i dag. Magnus Ahlsten tror att biogas, tillsammans med elbilar, är framtiden för öns bilister.
– Det kommer att bli spretigt och inget som är allenarådande. Biogas är det bästa bränsle vi har, det släpper ut noll, men kommer aldrig att kunna ersätta bensin fullt ut, säger han.
Under det senaste året har gas för 18 miljoner kronor släppts vidare från Bro i pipeline till stan.
– Vi är en del i det stora hela för att komma ifrån det fossila bränslet, säger driftoperatör Erik Löfgren och övervakar processen, där gödsel blandas med slakteriavfall och komposterbart sopavfall i gröna påsarna från öns hushåll.
Björn Hansson, ny driftledare sedan ett par veckor, ser hur produktionen av fordonsgas ökar.
– Du tankar med dina sopor och vi får ett väldigt lokalt kretslopp på Gotland, säger han.